Festivalernas betydelse ökar i Netflix-eran

När Anna Odells film "X&Y" börjar rulla på biografen Skandia på onsdag kväll ljuder startskottet för den 29:e upplagan av Stockholms internationella filmfestival. 150 filmer från 60 länder står på programmet, och festivalchefen Git Scheynius har stora förväntningar på årets festival.

"Skapa ett utropstecken"

Fenomenet filmfestivaler har funnits sedan 1930-talet, först som ett sätt för europeiska semesterorter att förlänga turistsäsongen, sedan som en möjlighet för oberoende filmare och mindre filmländer att nå en publik i ett allt mer kommersiellt bioklimat.

Samtidigt har filmbranschen genomgått stora förändringar, från biografdöd till strömningsboom. Att teknikutvecklingen har accelererat de senaste åren har inneburit nya utmaningar för filmfestivalerna, berättar Jonas Holmberg, konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival.

Men det räcker inte längre att bara sätta ihop ett program och öppna biodörrarna. Filmfestivalerna måste erbjuda något mer än tv-soffan och multiplexbiografen. Man måste "skapa ett utropstecken", som Jonas Holmberg uttrycker det. I Stockholm lägger man mycket krut på att locka regissörer till festivalen - 80 stycken filmskapare kommer att finnas på plats för att svara på publikens frågor.

Det udda och unika

På den mer småskaliga Norrköpings filmfestival, som äger rum precis efter Stockholm, jobbar man mycket med att lyfta fram det lokala filmlivet i Östergötland. Samtidigt deltar festivalen i ett integrationsprojekt där nyanlända som vill in i filmbranschen får tillgång till arrangörernas nätverk, och får vara med och påverka festivalprogrammet,

På senare år har politiken fått en mer framskjuten plats på filmfestivalerna. I Göteborg satsar man på en sektion med apokalyptiska filmer för att belysa klimatfrågan, och i Stockholm är årets tema "Democracy in danger", med filmer om Trump, Putin och Ukrainas sammanbrott.

TT