Lägre inflation kan ge ränteklapp
””
Även Nordeas ekonomer är inne på samma spår, medan SBAB:s chefsekonom Robert Boije tror att de lägre prisökningarna i kombination med den svaga BNP-siffran härom veckan gör att Riksbanken skjuter på räntehöjningen.
Fallande inflation
Inflationstakten, enligt måttet KPIF, sjönk i november till 2,1 procent, jämfört med 2,4 procent i oktober, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det var lägre än vad ekonomerna hade räknat med och en långsammare inflationstakt än vad Riksbanken har spått. Det som framför allt blivit dyrare det senaste året är boendet, el, drivmedel och mat.
Den underliggande inflationstakten, rensat för energipriser, ett mått som Riksbankens ledamöter också tittar på, hamnade på låga 1,4 procent i november. Det talar möjligtvis för att Riksbanken sitter still i båten ännu ett tag, enligt Anna Breman. Å andra sidan har inflationen legat på målet, 2,0 procent, ett längre tag nu, det talar i stället för en höjning.
Vid förra räntemötet i oktober var Riksbanken ovanligt tydlig med att det blir en räntehöjning i december eller i februari. Många ränteexperter lutade då åt december men osäkerheten har nu ökat av flera skäl.
Lättare höja
En ny joker i räntespelet är Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budgetreservation som förväntas gå segrande ur budgetstriden. Den ger en mer expansiv finanspolitik nästa år jämfört med övergångsregeringens budget.
””
M-KD-budgeten innebär skattesänkningar på 20 miljarder för nästa år, vilket motsvarar runt en halv procent av BNP. Visserligen blir det vissa åtstramningar också. Men sammanstaget ger skattesänkningarna större positiv effekt för hushållen, i genomsnitt, än vad de förväntade åtstramningarna från Riksbanken ger åt andra hållet, enligt Breman.
TT