Historien bakom Torsåspulfvret
Torsås. 1896 häktades torparen Ola Mårtensson anklagad för mord på sin hustru Anna Jönsdotter. Enligt tidningsuppgifter köpte han en dosa Torsåspulfver i Rödeby, blandade arsenik i pulvret och mördade sin hustru, själv nekade han till brottet. Detta är bara en i raden av berättelse som Barometernredaktionen fått in om Torsåspulfver. Historien om själva upphovsmännen är heller inte mycket sämre. Enligt boken Backagårdsberättelse, av Lorensius Larsson, var det baron Cederström som startade tillverkningen. Han var amiral med uppdrag att eskortera svenska handelsfartyg genom Engelska kanalen. Men han gjorde mer än så. Han passade på att kapa två engelska örlogskuttrar. För detta ställdes han inför krigsrätt och dömdes till döden. Men på arkebuseringsplatsen blev han benådad och fick straffet omvandlat till ett års fängelse.
Traditionen berättar att det var han som introducerade Torsåspulfvret, ett läkemedel som under den här tiden fanns i alla stugor. Han ska ha fört med sig pulvret hem till Torsås efter sin tjänst som officer i den franska armén, där det användes som sårläkande medel.
Det är själva historien, men hur var det med själva pulvret?
Den söta lilla plåtaskens innehåll bestod främst av tre ingredienser varav ingen verkar vara någon speciellt smakupplevelse: tegelsten, gips och dynga.
Enligt läsaruppgifter var det någon form av universalmedel som även fungerade som djurmedicin. Många har vittnat om dess helande kraft, medan andra snarast jämför det med ett sockerpiller som hade placeboeffekter.
Pulvret ska ha sålts ända fram till 1968, då slutade apoteket i Söderåkra att tillverka det. Torsåspulfvret gick också under benämningen Getnabopulver.
Ingredienser i Torsåspulfver:
Tegelsten: Tegelsten är bränd lera, i huvudsak aluminiumsilikat, och man kan tänka sig att personer med kiselbrist kan vara hjälpta av att äta en viss mängd. Kisel finns ofta i hälsokostpreparat för god hälsa i senor och leder. Det kan vara viktigt att ha kisel eftersom det ger korsbindning av strukturer i bindväv, gör den starkare och mindre benägen att brista/skadas.
Gips: Gips är kalciumsulfat och kan vara en kalciumkälla som är bra för benstommen. Vissa individer kan ha en onormal utsöndring av kalcium. Kalcium som sådan är en mycket viktig signaljon i hela kroppen som förmedlar signaler i kaskader i cellerna. Kemisten Christina Hansson tror inte att gipset kan vara läkande i egentlig mening, men det kan ju lägga sig som ett lager och lugna en orolig mage, likt aluminiumhydroxid i preparatet Novalucol och liknande på apoteket, som ger en sorts utfällning och gel som lindrar i magen.
Dyvelsträck: Träck betyder dynga eller gödsel, dyvel betyder djävul. Förutom gödsel tog man mjölksaft från den persiska örten Ferula Asa foitida. Den har fått sitt namn efter den stinkande lukten och den vidriga smaken. Pulvret portionerades ut i små paket i satser om 180 till 90 gram.
Värdefulla tips. Tack för hjälpen:
Conny Gustavsson för tips om Backagårdsberättelse
Eva Stenvide, styrelsemedlem i Söderåkra Hembygdsgille
Christina Hansson för kemiska efterforskningar
Arwo Pajusi, för tips
Kalle Berg som berättade hur det smakade
Arne Adolfsson som bidrog till information om innehållet, och alla andra som har ringt och mejlat.
