Men faktum är att arenadebatten går långt mycket längre tillbaka än så. Diskussionen fanns redan på 1990-talet och i början av det nya millenniet tog den fart ordentligt.

Oskarshamns ishall var, om inte fallfärdig, så åtminstone inte funktionsduglig. Hallen byggdes redan 1974 och uppfyllde – även om stämningen var omvittnad – vare sig förbundets, IKO:s eller publikens önskemål.

– Ishallen började bli dålig. Jag minns att IK skulle spela en playoffmatch mot Leksand. Det förväntades väldigt mycket folk och det fanns till och med en rädsla för om läktarna skulle klara av all publik och att folk hoppade. Det var på gränsen att säkerheten kunde garanteras.

Det är Peter Wretlund, numera regionråd, som säger det.

Han tillträdde som kommunalråd den 1 januari 2003 och blev en av de stora nyckelfigurerna i beslutet att bygga en ny folkhälsoanläggning.

Det är om den – Arena Oskarshamn – den här historien handlar.

• • •

Vi inleder resan i mars 2001. Då skickar IKO:s Arne Nilsson, OBBK:s Jan "Janne Basket" Ericsson som Oskarshamns Innebandyklubbs Thomas Lennartsson in förslaget om att man vill se en ny, stor idrottsarena – med simhall, ishall och sporthall – i kommunen.

Det är nämligen inte bara ishallen som är i skraltigt skick.

Arenafrågan lever därefter primärt genom det så kallade DUO-projektet. Vaga och orimliga förslag lanseras. En om- och tillbyggnad – bland annat med en 50-metersbassäng – för 52 miljoner kronor av den befintliga simhallen är ett förslag.

Det mest vidlyftiga projektet är en gigantisk multihall. Enligt en artikel i OT i maj 2001 skulle den kunna ligga i hamnen eller vid E22:an. Förutom en ny simhall ska multianläggningen rymma ishall, arena för bollsport, kulturarrangemang och mässor samt ny bowlinghall.

Någon prislapp finns inte.

Barometern-OT:s sportchef Jonas Kanje – i dag chefredaktör för Sydsvenskan – dömer ut Oskarshamns arenor fullständigt i en krönika i november 2001: "Sporthallen i Oskarshamn är pinsam. För liten publikkapacitet, utslitet golv, dålig teknisk utrustning. Här spelar ett av länets bästa lag alla kategorier. Ishallen i Oskarshamn är inte mycket bättre. Supporterklubben varnar för att läktarna kan rasa och det är inte det enda problemet".

En kommunal "arenaarbetsgrupp", bestående av bland annat Peter Wretlund (S) och Stefan Håkansson (KD), tillsätts i december 2001.

I maj 2002 tas ett beslut i kommunstyrelsen att arbeta för en så kallad multianläggning – under förutsättning att näringslivet bidrar.

– Alla partier vill ha anläggningen, men kommunen har inte möjlighet att själv finansiera byggandet, som beräknas kosta 180 miljoner kronor, säger kommunstyrelsens ordförande Torsten Carlsson i OT.

Peter Wretlund:

– Som jag minns det var det inte så stort fokus på ishall och simhall. Arenafrågan stod relativt stilla. I stället var det mycket snack om ett museum eller glastorn eller vad det var nere i hamnen. Min företrädare Torsten var väldigt intresserad av det.

• • •

Första veckan i februari 2003 landar ett brev på IKO:s kansli.

Det är från allsvenska nämnden, som lyder under Svenska ishockeyförbundet. Ett reglemente har upprättats där nya krav ställs på klubbarna. Inga dispenser kommer, under några omständigheter, att ges. Uppfylls inte kraven går platsen till ett annat lag.

Kort sagt: skarpt läge.

Från och med säsongen 04/05 måste alla allsvenska föreningar ha en "Publikhall A". Oskarshamns ishall är vid tiden C-klassad.

– Tiden rinner och nu måste något hända. Reglerna och kraven är mycket tydliga. Som vi ser det är det brist på allt och ska vi spela i allsvenskan efter nästa säsong måste något hända - och det snart, säger klubbchefen P-O Lundin i OT.

Bland det som måste åtgärdas nämns: takhöjden måste höjas ungefär två meter, spelarbåsen måste förlängas och separeras från varandra, belysningen måste ökas från 600 lux till 1000 och skyddad inpassering till isen för spelare, ledare och domare måste finnas. Därtill saknas plats för OB-bussar, domarutrymmena är inte godkända och pressläktarna måste flyttas och vidgas.

I klartext: bygg nytt eller rusta upp – och gör det nu.

Lundin är inne på det första:

– Det bästa vore kanske att rusta upp hallen, men då måste det göras radikalt och inte med konstgjord andning som det varit frågan om hittills.

• • •

En månad tidigare, den 1 januari 2003, har idrottstokige Peter Wretlund alltså tillträtt som kommunalråd. Arenafrågan blir snabbt hans profilfråga.

– När jag tillträdde tog jag sats i det direkt. Simhallen hade varit på tapeten länge, den var undermålig. Och nu var även ishallen dålig. Jag hade många och långa samtal med moderatledaren Göte Pettersson och vi försäkrade oss om att det fanns en rejäl majoritet för Arena Oskarshamn. Jag tror vi hade 70–80 procent bakom oss. Ett plus ett blev tre. "Nu gör vi det här". Det var absolut nödvändigt, säger Wretlund.

Arenaplanerna konkretiseras geschwint.

Redan i mars 2003 presenteras två alternativ:

• Det kommunala alternativet. Att renovera befintlig ishall och bygga en ny simhall intill.

• Det privata alternativet. Att bygga en helt ny multihall i gamla LM-huset på Västra industriområdet.

Huvudalternativet, enligt lokalmedia, är LM-huset. En av stadens största byggnader med sina 25 000 kvadratmeter. Det är till och med så långt gånget att det finns ett namn: Oscarshallen.

Initiativtagare är en grupp icke namngivna, lokala företagare "med intresse för Oskarshamns kommun och idrotten i kommunen". Oscarshallen ska förutom ishall, sporthall och simhall även innehålla hotell, restaurang och kafeteria. Publikkapaciteten ska vara på 3 000 till 4 500 åskådare.

Planen för LM-alternativet går ut på att företagsgruppen står för ombyggnaderna och att kommunen betalar driftbidrag på 12–13 miljoner kronor om året.

– Oscarshallen skulle kunna göra Oskarshamn attraktivare och i en förlängning ge föreningslivet möjlighet att utvecklas. En sådan här anläggning skulle bli ett forum för gammal och ung och när man samlar många människor kan det också bli intressant för ett kommersiellt syfte, säger förre tekniske chefen Paul Mäkelä i OT.

Det privata LM-alternativet faller emellertid bort i princip omgående.

– Nu är det länge sedan, men jag vill bestämt minnas att den gruppen la ner sig själva, de backade ur, säger Peter Wretlund.

• • •

Kvar finns nu bara ett alternativ.

Och någon långbänk blir det inte.

Den 20 januari 2004 kallar kommunen och IK Oskarshamn till gemensam presskonferens.

Kommunalrådet Peter Wretlund och IKO-klubbchefen P-O Lundin presenterar planerna på ett nytt idrottscentrum som ska stå klart 2006: folkhälsoanläggningen Arena Oskarshamn.

Prislappen ligger initialt på 113,8 miljoner kronor. Budgeten ska snart utökas till 130 miljoner.

För pengarna får man en ombyggd och moderniserad ishall, en ny simhall med äventyrsbad (men utan hopptorn och 50-metersbassäng), en uppvärmd fotbollsplan med konstgräs som vintertid blir till en konstfrusen bandybana.

Därtill ska den gamla omklädningsdelen byggas på med en våning, en vip-avdelning med tolv loger. Isytan ska också göras om så att hallen kan användas sommartid för mässor och andra evenemang.

– Man kan nog säga att nästan tre fjärdedelar av resurserna och kraften låg på simhallsdelen. Eller säg 65 procent på simhall, tio på bandybana, resten på ishall, minns Peter Wretlund.

Alltså får man hela den upprustade ishallsdelen för i runda slängar drygt 30 miljoner kronor.

Dock är det just ishallsdelen som är mest brådskande. Den måste stå klar till hösten och bygget ska dra i gång redan månaden efter, i april 2004.

Så blir det.

Till utformningen ska den nya hallen påminna en hel del om Kinnarps Arena i Jönköping.

– Den kommer att bli den finaste hallen i södra allsvenskan, säger fritidschefen Christer Holmgren i OT.

IKO är nöjda med kapaciteten.

– För stort vill vi inte ha. Det ska vara mysigt och bekvämt så att det blir tryck i hallen även i fortsättningen, säger P-O Lundin i OT.

• • •

Våren och sommaren 2004 är det total make over i ishallen. Ett tag är det i princip bara ett plåtskal som minner om en arena. Allt annat är urblåst. Taket lyfts tre meter och ger plats för nya och brantare läktare.

– Allt skedde på mindre än ett halvår. Jag minns att jag var och tittade på sommaren. Det var helt rent på sidorna. Jag tänkte: "Herregud, ska det kunna spelas hockey här i september?", säger Peter Wretlund.

Nyfikenheten att få en skymt av sin nya arena är under sommaren enorm bland oskarshamnarna. Trots avspärrningar är det många som inte kan ge sig till tåls.

– Varje dag tvingas vi köra ut mellan 30 till 40 personer..., sa Skanskas projektchef Göran Israelsson i OT.

Peter Wretlund minns också tillbaka på ett stort intresse.

– Jag skulle säga att trycket och intresset från allmänheten var ungefär likadant då som det är för den nya arenan nu.

Hur var opinionen – ville oskarshamnarna ha Arena Oskarshamn?

– Jag vill minnas att relativt många köpte det. Vi valde att hålla diskussionen lite bredare, vi lyfte folkhälsoperspektivet. Det här skulle bli en folkhälsoanläggning, det tror jag gjorde acceptansen bredare. Det är också folkhälsoaspekten som jag är stoltast över i efterhand. När man kommer ner till arenan och ser alla som har varit och simmat, alla som kommer ut med sina trunkar från ishallen och alla som åker skridskor på bandybanan.

• • •

Ishallsdelen av Arena Oskarshamn står klar lagom till den allsvenska seriestarten 2004. Efter ombyggnaden tar hallen drygt 3 200 åskådare, varav 1 700 stående och 1 500 sittande.

När IKO-spelarna – den 1 september 2004 – släpps ut på isen i nya arenan för första gången är det rena rama Ferdinand på julafton-stämningen:

– Fabulous, utbrister Tomas Gustafsson.

– Hur fräsch som helst. En jäkla skillnad mot innan, säger Alexander Johansson.

– Den ser mäktig ut när man står på isen. En riktig gryta, tycker Jimmy Lindström.

– Fräscht. Ser ut som Jönköpings (Kinnarps Arena), fast mindre, menar Tobias Holm.

Även OT:s reporter Jan Brunby släpps in för att testa upplevelsen.

Han är lyrisk och beskriver arenan som fräsch och luftig och att det är "svårt, för att inte säga näst intill omöjligt" att känna igen sig.

I ingressen skriver han: "Jag fick en aha-upplevelse. Jag kan bara säga: wow, äntligen en riktig arena!" och delar ut fem fjädrar – maxbetyg – till komforten.

• • •

Hela anläggningen invigs 2006. Notan för Arena Oskarshamn, som är ett av de största kommunala byggprojekten i kommunen genom tiderna, landar till slut på 130 miljoner kronor.

Finansieringen sker genom en riktad skattehöjning.

– Vi höjde skatten med 75 öre för att finansiera, säger Peter Wretlund.

Arena Oskarshamn har sedan dess haft över en halv miljon besökare årligen, vilket gör den till Oskarshamns enskilt största besöksmål före Gotlandsterminalen, som har 400 000.

Man kan konstatera är att kommunen fick mycket för pengarna.

Anledningen: Arena Oskarshamn byggdes under ytterst gynnsamma förhållanden. Det var låg­period i byggsektorn, bara något år senare kom den stora byggboomen och då gick priserna upp kraftigt.

– Den andra stora grejen som gjorde att vi kunde hålla kostnaderna nere var att vi stred väldigt hårt för kommunen mot byggbolagen om vart kostnaderna skulle gå.

I mångt och mycket blir Arena Oskarshamn en lyckad anläggning. En sak som emellertid inte blir som tänkt är konsertbiten.

Arenan ska enligt planerna vara en plats för "riktigt stora artister som fyller hallen".

– Tanken är att vi ska ha åtminstone två riktigt stora musikarrangemang om året, artister som fyller hallen. Ska man ta ett exempel så skulle den lämpa sig väl för julkonserter med Christer Sjögren eller Carola. Annars är en personlig dröm att få hit Per Gessle ensam med en akustisk gitarr, sa fritidschefen Christer Holmgren i OT redan 2004.

Han säger att kommunen kontaktats av flera bokningsbolag, däribland en förfrågan om en turné med "Gladiatorerna".

Det blir en tummetott.

18 år efter invigningen är – den av IKO arrangerade, tillika fiaskoartade – konserten med Håkan Hellström våren 2006, det enda evenemanget som kommit i närheten av den tänkta digniteten.

• • •

Budget för arenan hålls, inga merkostnader tillkommer. Men helt smärt- och problemfritt går emellertid inte bygget.

Största bekymret är simhallen, där det handlar om rör- och ledningsfrågor. Det blir en tvist mellan kommunen och byggherren.

– Vi gick en tuff match mot Skanska där. Folk följde den striden, för den var väldigt offentlig, säger Peter Wretlund.

I ishallen finns problem med exempelvis logerna, där sikten är delvis skymd.

– Det fanns skönhetsfel, det gjorde det. Löparbanan och längdhoppsgropen under läktaren blev väl inte direkt några succéer..., säger Peter Wretlund.

Ett annat problem är media, eller i alla fall var journalisterna ska hålla till. Den tänkta pressläktaren är en loge där bortaklacken i dag är placerad.

Ett problem bara: det är en pelare i vägen, så journalisterna ser bara delar av isen.

Snart byggs nuvarande pressläktare mitt på speakerbåssidan. Även då blir det problem. När det är dags för första tv-sändningen – IKO–Leksand den 11 december 2006 – står en pelare i vägen för produktionsbolaget Gawronski Productions. Kameran får flyttas ut på läktaren och 30 säsongskortsinnehavare tvingas maka på sig.

En annan detalj värd att nämna är att tv sände helt utan intäkter för klubbarna. Noll kronor. Föreningarna ska i stället vara tacksamma och se sändningarna som marknadsföring.

Att jämföra med i dag när SHL-klubbarna håvar in över 40 miljoner i tv-intäkter – per säsong.

• • •

När Peter Wretlund tittar i backspegeln på arenabygget gör han det med förtjusning.

– Kommer du ihåg den glöggdoftande kafeterian där man gick för att komma till läktaren? Det var ändå en resa vi gjorde. Det öppnades upp, det blev en arena.

Faciliteterna graderades också upp rejält jämfört med föregångaren. Det närmaste vip man kom i gamla hallen var ett provisoriskt tält utanför ishallen, ner mot fotbollsplanen.

– Ja, tänk när folk fick halka ner för den där backen för att ta sig en öl. Jag minns att man satte de som skulle äta i IFK-paviljongen. Det var många olika lösningar. Nu blev allt med mat och dryck samlat uppe på vippen, säger Peter Wretlund.

Arena Oskarshamn projekterades i mångt och mycket internt av kommunen.

– Det köptes in en och annan tjänst. Men vi gjorde väldigt mycket med befintlig organisation, med gänget vi hade och det tog kraft från annat. Tekniske chefen Göran Landenius var projektledare, han måste framhållas. Göran jobbade tajt med grabbarna på tekniska och fritidschefen Christer Holmgren. Mitt råd till Andreas Erlandsson (kommunalrådet) i nuvarande arenaprocess har varit: Snåla inte på beställarorganisationen. Ta i riktigt ordentligt.

Du blev något av en symbol för Arena Oskarshamn. Det sitter till och med ett stort foto av dig i ishallen i dag. Hur viktig var du personligen för att arenan blev av?

– Det är upp till andra att avgöra. Jag och Göte Pettersson drog lasset tillsammans. Det var som sagt det första jag gjorde som kommunalråd och det var ett av de större besluten jag var med och fattade under 15 och ett halvt år. Hade det inte blivit bra, hade det varit tufft. Men det blev bra och på något sätt hade jag det här med mig inför andra beslut. Det gav ett självförtroende.

Nuvarande arena får ganska mycket skit. Exempelvis sitter tv-kommentatorer och kallar den fallfärdig och så vidare – vad tycker du om det?

– Jag har hört det där, men jag blir inte irriterad. De har inte historien. De studsar mellan fina arenor och miljöer där etablerade SHL-lag spelar. Oskarshamn har gjort en helt annan hockeyresa än de flesta andra lag. Man byter inte kostym bara så där.

Någon debatt om att bygga ytterligare en isyta minns Peter Wretlund som ickeexisterande för 20 år sedan.

Kapaciteten är ett problem nu, den är låst till 3 275. Byggde ni för litet?

– Det kan jag inte säga. Vi hade devisen: "Vi ska bygga en arena som förtjänar nivån där IK är som hockeylag". Som vi bedömde det skulle det här fylla tidens mått. Vi var överens om kapaciteten. Helt ärligt var det ingen, inte ens i klubben, som trodde på SHL-spel vid den här tiden. Jag minns att jag sa: "Man ska inte bygga ett hus för sin 50-årsdag". Det var mun efter matsäck, en hall som skulle fungera i serielunken. Det är både en styrka och en svaghet att den ligger där den ligger. Den är begränsad till kapacitet, men den smälter in perfekt i bostadsmiljön och den ligger på gångavstånd från stan, vilket är ovanligt, säger Peter Wretlund och byter fot.

– Sedan är jag, som IK-supportern Peter, den förste att hålla med om att arenan inte räcker till för SHL-spel i dag. Men många kommer nog ändå känna en saknad efter den när en ny står på plats. Precis som det blivit i Kalmar, där många fortfarande sörjer Fredriksskans.

• • •

Genom åren har frågan om att uppgradera Arena Oskarshamn accentuerats flera gånger.

Redan 2010 skrevs det första gången om att ishallsdelen av ­Arena Oskarshamn var i behov av upprustning.

2012 nämns ordet ”förstudie” första gången i samma andetag som ishallen. Planen? Att en förstudie ska genomföras och att en ombyggnad ska kunna bli verklighet 2015.

I januari 2014 sjösätts förstudien. Den kostar en halv miljon och omfattade även simhall, gym samt fotboll-/bandydel. OT publicerar ”hemliga arkitektbilder” på ”Nya Arena Oskarshamn”. 25 miljoner ska investeras totalt.

Förhoppningen är att ishallen ska vara upprustad och klar 2017. Men när majoritetspartierna i oktober 2015 presenterar investerings­budgeten för kommande tre år – ja, då är ishallsdelen puts väck.

Nästa steg är att IK Oskarshamn själva börjar driva arenadebatten. I februari 2017 presenterar klubbchefen Martin Åkerberg och ordföranden Tomas Engsund visionen om "Oskarshamns vintersportcenter" vid södra infarten från E 22:an. Anläggningen ska rymma ishockeyarena för cirka 4 000 åskådare, träningshall för ishockey, bandyhall med läktare samt skidtunnel.

Det förblir en vision, men blir också någon form av startskott för den arenaprocess vi ser här och nu.

I december 2021 meddelar Socialdemokraterna – på en klassisk presskonferens där kommunalrådet Andreas Erlandsson och S-ordföranden Anton Sejnehed smyckat sig i IKO-attiraljer – att de vill bygga en ny arena.

I maj 2022 klubbar kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut att en ny hockeyarena, med plats för omkring 4 500 personer, ska byggas där tennishallen ligger i dag.

Processen fortgår. En naturinventering har slutförts och i skrivande nu ligger frågan på länsstyrelsens bord. Men ingen finansiering finns och när en ny arena kan stå klar vet ingen.

Peter Wretlund vet emellertid vad han tycker:

– Jag tycker vi ska bygga en ny arena. Men det är viktigt att man inte bygger en SHL-arena, utan en arena ska hålla även i allsvenskan. Det är ett jättelikt beslut, men det behöver göras. Jag är högst medveten om att vi lever i en makalöst komplicerad tid, det är en tuff uppgift för de ledande politikerna. Men det är viktigt att ha framtidsvisioner, hela kommunen mår bra av det. Man bygger för tron på framtiden.