Platinis galna idé blir verklighet – mitt i krisen

+ Platinis "galna idé"

Michel Platini må ha sparkats ut från Europeiska fotbollsförbundets ledning 2015, misstänkt för korruption.

Men den förre Uefa-ordförandens ande svävar ändå över sommarens EM-slutspel. För det var han som 2012 lanserade idén att sprida ut herrmästerskapet över hela Europa.

Platini sade då att man genom att arrangera turneringen i upp till 13 länder skulle undvika problem som bygge av arenor och annan infrastruktur. Dessutom skulle fler människor får ta del av den kontinentala fotbollsfesten.

– Det är möjligen en galen idé, men en bra idé, sade den tidigare franske storspelaren.

Men kritiken växte, inte minst mot hur stor klimatpåverkan ett mästerskap utspritt över kontinenten skulle få med lag och supportrar som flyger kors och tvärs över Europa.

Aleksander Ceferin, som efterträdde Platini 2015, har tidigare sagt att ett utspritt mästerskap är symboliskt fint, men en svår utmaning – även före pandemin.

Men nu står vi här – Platinis galna idé blir verklighet.

Experten Richard Henriksson, som ska bevaka EM för Radiosporten, är ingen supporter av formatet.

– Jag tycker att det är en jättedålig idé. Det är en reservlösning för att inget bra land kunde tänka sig att arrangera mästerskapet när det skulle tilldelas. Då fick man skapa den här lösningen och hitta på att det skulle vara för att fira 60-årsjubileet (EM firade 60 år 2020), säger han och fortsätter:

– Jag tycker att det är ologiskt på många sätt. Nu är det ju inte en massa fans som åker runt, men hade det varit så hade det även ur miljöhänseende varit väldigt märkligt.

+ Pandemin slog till – och EM sköts upp

Redan från början var det en utmaning att genomföra Platinis förslag. Det blev inte enklare när pandemin lamslog världen i början av 2020. I mitten av mars i fjol, då mer eller mindre all fotboll satts på paus, bekräftade Uefa att mästerskapet skulle skjutas upp ett år.

Men hur skulle EM genomföras mitt under en pågående pandemi? Aleksander Ceferin öppnade i höstas för att Platinis idé kunde komma att skrotas.

– I teorin kan vi hålla EM i tolv länder, i elva, i tio, i tre länder eller i ett enda, sade Uefa-basen i en intervju med tyska ARD.

Men Uefa höll fast vid upplägget. Richard Henriksson tror att pandemin på ett sätt kan ha normaliserat det oortodoxa formatet.

– Nu rasar man inte längre över att det ska spelas på många olika ställen i Europa. Gränserna har ju flyttats flera mil, från hur man tidigare tyckte att det skulle vara. När Chelsea nu möter Porto i Champions League-kvartsfinal i Sevilla höjer man inte på ögonbrynen, säger han.

Att mästerskapet sprids ut över kontinenten kan också vara en fördel för Uefa under pandemin. På så sätt blir det inte en EM-bubbla i ett eller två länder, som är fallet för OS i Tokyo. Lagen kommer att ha sina respektive EM-baser på hemmaplan, Sverige i Göteborg, och supportrar kommer inte att i samma utsträckning resa över kontinenten (restriktionerna skiljer sig från land till land).

+ Därför ställdes inte EM in

Anledningen stavas förstås pengar, inte minst i form av risken att förlora tv-intäkter. Aleksander Ceferin har tidigare sagt att kostnaden för att skjuta upp mästerskapet beräknades till flera miljarder svenska kronor. Det tyska statistikföretaget Statista uppskattade i fjol att helt ställa in EM skulle innebära intäktsförluster för Uefa på ytterligare minst 100 miljoner euro, motsvarande över en miljard svenska kronor.

Konsekvensen blev att damernas EM-slutspel, som var planerat att avgöras i sommar, sköts fram ett år. Då dessutom herrarnas VM-slutspel spelas i Qatar senare samma år har Uefa inte möjlighet att skjuta fram herr-EM ännu en gång.

+ Värdstäderna som föll bort

Redan före pandemin fråntogs Bryssel arrangörskapet efter att Belgien inte kunnat garantera att den nya arenan skulle stå klar i tid till mästerskapet.

Tidigare i våras blev det klart att såväl Dublin som Bilbao (där Sverige skulle ha spelat sina tre gruppspelsmatcher) blev av med sina matcher då man inte kunde lova att släppa in publik på arenorna. Ryska S:t Petersburg fick ta över Dublins gruppspelsmatcher, medan slutspelsmatchen i den irländska huvudstaden flyttades till Englands dito.

I fallet Bilbao blev skiftet inte lika dramatiskt geografiskt sett. Gruppspelsmatcherna i norra Spanien flyttades till Sevilla.

+ Publik på samtliga arenor

Uefas krav på att EM-arenorna ska kunna garantera viss publik har kritiserats hårt.

– Uefas krav är ignorant och oansvarigt i ljuset av de pandemirelaterade utmaningar som de tolv värdländerna har, sade Dagmar Freitag, ordförande i det tyska parlamentets idrottskommitté, till nyhetsbyrån Sid.

Men publik kommer det att bli – på samtliga elva EM-arenor.

I de flesta fallen lovar man att ta in 25–45 procent av arenans kapacitet.

Men det finns några undantag: Baku och S:t Petersburg (där Sverige spelar sina gruppspelsmatcher mot Slovakien och Polen) planerar att fylla sina arenor till hälften. Budapest går steget längre och siktar på att ha fullsatt, 68 000, på läktarna.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán deklarerade nyligen att landet "besegrat den tredje vågen" av pandemin och lovar säkra arrangemang, bland annat stormatchen Frankrike–Portugal den 23 juni.

+ Känslosam öppningsmatch i Rom

Italien var det land i Europa som drabbades värst i början av pandemin. Smittspridningen i landet tog extra fart efter den uppmärksammade Champions League-åttondelen mellan Atalanta och Valencia i Milano den 19 februari. Tiotusentals Atalantasupportrar åkte till Milano den kvällen och tog med sig viruset hem till Bergamo.

Därför finns det en symbolik i att EM:s öppningsmatch spelas i just Italien. På fredag kväll möts Italien–Turkiet inför 16 000 åskådare på Olympiastadion i Rom.

Aleksander Ceferin ser mästerskapet som en delseger i kampen mot pandemin.

– Det (EM) blir det perfekta tillfället att visa att Europa anpassar sig. Europa lever och och firar livet, sade han nyligen.