Tegan and Sara
Som ett melankoliskt, plötsligt där och snart förgånget, poputbrott i tretton delar eller höstens indieplatta. Så skulle den kanadensiska duon Tegan and Saras Sainthood kunna beskrivas. Låtarna är korta men talande och från introspåret Arrow ett powerpoppigt folkmästerverk, som liksom genomborrar till avrundande, hoppfulla Someday (där tvillingsystrarna vemodigt deklarerar att I might be something someday trots att de, efter sex album, är mer än etablerade) hålls bojorna åtskruvade.
Tegan and Sara vann popularitet på mainstream-scenen i och med singeln Walking with a ghost från 2004 och har inte lämnat den breda banan sedan dess, snarare tvärtom. Musiken är lättillgänglig och i vissa fall, som på Hell och The Cure, väl sockersöt. Helheten för där tycks finnas en helhet, som en röd tråd genom utbrottet är förödande bra, varför banaliteter kan viftas bort eller passas in.