Swedish House Mafia

Det är hett att vara dj. Dj-sets bokas med samma kändissuktande entusiasm som liveband, på festivaler dominerar inåtvända skivtrixare dygnets mörka timmar och på klubbar står dansgolvsmassan vänd mot båset. Dagens dj's har blivit till idoler för flickrumsväggen, och om några förtjänar superstjärnestämpel så är det Axwell, Steve Angello och Sebastian Ingrosso, som tillsammans bildar trion Swedish House Mafia.

Trots att de har gjort sig ett namn också i hemlandet (egenproducerade One kan inte ha undgått många) är Swedish House Mafia kändare utomlands, och få metropoler för svettigt klubbande har lämnats orörda, vilket antyds i titeln till Until Ones inledande spår Miami 2 Ibiza. Därifrån pumpar det på genom ett imponerande fullmatat album, där gammalt blandas med färskt, dansremixer med egenproducerat.

Problemet med Swedish House Mafia är att de, på den scen som har tagit form, inte är särskilt heta. De är klubbvärldens folkliga trubadurer, med endimensionell musik och remixer på överremixade låtar som Daft Punks One more time och Justice vs. Simians We are your friends. Samtidigt vet trion vad den stora publiken vill ha och gör med glädje soundtrack till hårt tropiskt festande, frenetiskt armvevande och (kanske) en shot från någons mage och det är inte alltid fel. Swedish House Mafia bara kör.