Amanda Jenssen

Åt helvete med Idol. En gång för alla.

Ingen, absolut ingen, som lyssnar på Happyland kan längre förknippa Amanda Jenssen med världens vuxnaste barnprogram.

Hon gjorde det redan på debuten och här bryter hon sig ännu längre bort från radioslisket som kommer i kölvattnet av alla nya fabriksgjorda idoler. Hon lär hamna där ändå. Men mest på grund av bra låtar.

Amanda Jenssen är oändligt mycket bättre än en andraplats i Idol.

Djärv, företagsam. Söker sin egen stil. Kramar rikligt ur sin egen begåvning och nyfikenhet. Som klättrar upp och ned i musikhistorien och tumlar runt med Ella Fitz­gerald och Nick Cave som om det vore hur naturligt som helst.

Hon åker på en häftig rocka­billybotten i Save me for a day som skulle kunna gå att ta för Fatboy.

Små, läckra detaljer i spännande miljöer men sam­tidigt lättlyssnat. Happyland, titellåten, är kanske det mest uppenbara exemplet men det krävs inte många lyssningar för att hitta sex, sju stycken till av samma kaliber.

Med en imponerande spännvidd som ytterligare understryker hennes utstrålning och mångfald som artist.

Ändå är Happyland jämnare än debuten.

Och den är ännu ett lysande bidrag till detta fantastiska svenska skivår som aldrig tycks ta slut.

Lyssna också på: Amanda Jenssen Killing my darlings