Totalkaos i fotografbranschen

Mitt yrke har blivit högsta mode i samhället där alla skall extraknäcka, prisdumpa och jobba gratis. För att det är så kul att fotografera och se sitt namn och sina bilder i tryck! Ett yrke som inte bara blivit samhällets avstjälpningsplats för arbetslösa med för stora egon, utan också ett yrke som blivit den digitala teknikens spjutspets.

Den digitala bilden har blivit allas egendom och kunskap. Nya fototidningar vräker ut "yrkesknepen", och fotograforganisationerna är vidöppna för amatörer som vill söka sin lycka.

Samhället som inte gör ett skit för oss som råkat hamna i kläm och bli offer för utslagning när vi blir äldre, har samtidigt gett nya generationer bildredaktörer ett hav av billig arbetskraft att ösa ur.

Nya generationer bildköpare tror sig tala ”samma språk= gratisjobb”, som ungdomen synonym med framgång och där en äldre fotograf per automatik anses representerar det förgångna. En vansinnig utslagning helt utan respekt för erfarenhet, skicklighet, bildsinne, yrkesheder, prislistor, arbetstider, avtal, organisations- eller branschpraxis.

Mobiltelefoner som gör på platsen fotografering av olyckor till "jag råkade vara där och tjäna in min mobiltelefon" tillfällets bilder.

Ironiskt kan man väl säga stort grattis alla medialinjeelever som gått på det största utbildningsbedrägeriet sedan grundskolan infördes. När framgången lyser är det alltid det kollektivas förtjänst. När det går åt helvete är det alltid den enskildes fel och brister som framhålls. Man förväntas känna sig värdelös och möta uppgivna arbetsförmedlare och socialsekreterare som kräver att man säljer av och demonterar allt man byggt upp. Inbetalda skatter sedan 44 år blir ett knivhugg i ryggen på äldre dagar.

Fotograf BLF Ola Lejonborn