Problemet med blockpolitik

Tanken med den här typen av politiska system är att den som är missnöjd ska kunna byta sida och rösta på det motsatta blocket. Och när människor inte är nöjda med något av de två alternativen, så har man skapat någonting som heter "blank röst", och den ger möjlighet för väljaren att inte behöva bidra till balansfördelningen alls mellan blocken. Men gör att individen ändå kan ta sitt samhällsmedborgerliga demokratiska ansvar.

Men det finns ett faktum som den som en gång designade blockpolitiken inte verkar ha räknat med, och det är resultatet vi ser idag. Det har skapats ett parti som inget av partierna från de två befintliga blocken vill samarbeta med. Och det är ett ställningstagande som i sig varken är rätt eller fel, detta eftersom att det är upp till varje parti att baserat på sin egen ideologi att ta ställning till hur väl andra partier passar in i deras egen samhällssyn.

Men idag så börjar den nya situationen skapa allt större problem, detta eftersom det ensamma partiet har utvecklats och växt.

Problemet med blockpolitiken visade sig på allvar när resultatet i senaste valet blev oväntat för många, detta eftersom att det ensamma partiet hade växt mer än vad någon trodde ens var möjligt. En anledning till detta kan vara att många väljare från den växande skaran av blankröstare som har genererats av ett allt djupare missnöje, har kommit på att man lika gärna kan ge stöd till det nya partiet som även nu även har kommit att bli det tredje politiska blocket.

En trolig anledning till att många väljare ger sin röst till det nya ”tredje blocket” kan vara ett sätt att försöka göra det som annars hade blivit en blankröst, till en röst där deras missnöje kan få ett tydligt genomslag i realiteten. Och detta har nu slutat med att folkets missnöje fått politiska konsekvenser. Detta ger signaler om att medborgaren för första gången via sitt missnöje kan blockera hela det politiska systemet.

Vi har nu ett unikt läge, och det är ett läge som politiker från alla tre blocken anklagar varandra för att ha skapat. Men den här situationen är lika mycket ”ingens fel” som det är ”allas fel” dessvärre, och tro mig, lösningen är inte smutskastning och billigt valfläsk. Alla partier borde i stället på allvar börja lyssna på sina väljare istället för att försöka sätta olika hemska etiketter på sina politiska motståndare. Det är dags att börja prata om lösningar på problem, istället för att prata om problemet med andras politik. Kom ihåg, att om väljaren hade varit nöjd med något av de båda första blocken, så hade inte ytterligare ett block skapats, som nu i sin tur blockar hela det politiska systemet.

Det som vi ser nu är ingen demokratisk kris, utan en stark markering från väljaren att det finns saker som inte är till den allmänna medborgerliga belåtenheten. Detta är ett starkt bevis på att det faktiskt går att ge politiker en tankeställare som väljare. Nu är det politiska läget låst, och det är nu upp till alla politiska partier att presentera sina lösningar och handlingsplaner som får alla vanliga väljare att åter kunna känna trygghet och stabilitet för rikets framtid inför nästa val!