Det är dags för ett hospice i Kalmar

Vi möter människor som inte bara brottas med smärta och lidande men också med den existentiella smärtan. Det sägs att den bästa gåva vi fick är att vi inte vet datumet för vår död, men tyvärr finns människor som får veta att allt hopp är över, att vården övergår från att vara kurativ till att vara palliativ och att deras återstående levnadstid är begränsad. Då blir förlusten av självkontroll och identitet väldigt stor. Här handlar det inte om jobbet vi vanligtvis gör, här handlar det om att lindra och trösta. Men vi kan aldrig garantera att vi alltid kan lyckas bedriva en god palliativ vård på grund av tidsbrist eller budget i balans som går först.

Den grupp äldre i palliativ omsorg som jag tycker är väldigt komplex och svår att hantera är dementa, eftersom de kognitiva svårigheterna kan medföra svårigheter att tolka deras beteende och reaktion. Vi får inte tid att ägna åt den sjuke för man drar ner på resurser, det finns ingen kontinuitet eftersom vi hoppar runt mellan andra avdelningar eller hemtjänstgrupper. Det finns personal som saknar en formell utbildning, men vi försöker att göra så gott vi kan för att få den sjuke och närstående att känna sig bekväma och trygga. Vi försöker tillgodose de basala behoven i första hand, de andra behoven som psykiska och existentiella behov har vi sällan tid med. Men vi vet att vi måste vårda helheten för att få den sjuke att känna välbefinnande trots lidandet och hopplösheten.

Jag undrar om det inte är dags för ett hospice i Kalmar där all kunskap och kompetens ligger under samma tak, där miljön är anpassad efter ändamålet och vi kan erbjuda de som vårdas palliativt lugn att få begripa och hantera sin svåra situation för att få meningsfullhet trots den svåra situationen. Att anhöriga får stöd att bearbeta sorgen, att den sjuka får all hjälp för att lindra smärtan. För som det ser ut i dag kan vi inte erbjuda en god vård eller omsorg. De flesta som ligger för döden bor antingen hemma med hemtjänst där risken att dö ensam är stor, eller bor på ett särskilt boende där det inte finns lugn eller ro. Det kan hända att det rycks i dörrarna av andra boende som kanske lider av demens, eller stökiga omsorgstagare som behöver särskilt stöd etcetera.

Kan inte Parkgården vara ett bra ställe för ett Hospice i Kalmar? Den ligger i ett skönt område och passar utmärkt till ändamålet.

Vi jobbar utifrån ett salutogent förhållningsätt så att våra omsorgstagare får en bergriplig, hanterbar och meningsfull tillvaro och en känsla av sammanhang. Är vi inte skyldiga omsorgstagarna i livets slutskede ett begripligt, hanterbart och meningsfull avslut?

Våra äldre och sjuka har rätt till ett värdigt liv och värdig död.

Så här definiera WHO palliativ vård:

”Ett förhållningssätt som förbättrar livskvalitén hos patienter och deras närstående som drabbas av de svårigheter livshotande sjukdom innebär genom att förebygga och lindra lidande med hjälp av tidig identifiering, analys och behandling av smärta och andra problem, fysiska, psykosociala och existentiella.

Lever vi upp till den här definitionen? KNAPPAST!

Fatima Svensson