Märkliga rådjur oroar jägare

Sedan ett par år har Mörbylånga jaktvårdskrets samlat in och kartlagt förekomsten av dessa rådjur.

- Man kan säga att de är en form av perukbockar, säger Hans Johansson i Alby.

Skillnaden är dock att i stället för att pälsen växer ner över ögonen är det hornen som bara växer och växer, utan att varken fällas eller fejas.

I normala fall fäller bockarna hornen från oktober till december. Därefter börjar en ny hornuppsättning att utvecklas och växa. De nya hornen, så kallade basthorn, är pälsklädda. För att få bort pälsen fejar rådjuren hornen mot träd så att de blir benfärgade.

Hos de märkliga rådjuren på södra Öland har detta inte fungerat. Hornen växer och växer och basten sitter kvar.

Hans Johansson visar ett gammalt fynd med stora horn och tjockt av torkad bast.

- Det kallas korallhorn, förklarar han.

Forskare inkopplad

Vad denna förändring hos rådjuren beror på vet man inte. Men på Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala är professor Torsten Mörner inkopplad på problemet. Hans Johansson träffade honom i samband med Kungliga jaktklubbens rapphönsjakt 1999. Hans Johansson var vägvisare.

- Jag tog upp problemet med honom och han blev intresserad. Och i fjol tog undersökningarna fart.

För att försöka utröna orsaken har huvuden från två nyskjutna djur skickats till Uppsala. Även njurar och njurtalg från dessa undersöks liksom hypofysen i hjärnan.

Jägarna har börjat uppmärksamma dessa djur extra de senaste åren.

Statistiken från 1990 visar på 27 missbildade djur, varav sju påträffades förra året.

Har blivit fler

- De har blivit fler de senaste åren, eftersom vi börjat uppmärksamma problemet, säger Hans Johansson. Men samtidigt finns det ett väldigt stort mörkertal. Det är få av dem som självdött som hittas.

Hälften av de inrapporterade är skjutna och hälften funna döda.

Flest på Allvaret

På kartan där de påträffade djuren är inprickade visar det sig att två områden dominerar. I ett stort område från Gräsgård upp till Segerstad har tio rådjur påträffats. Mellan Kastlösa och Skärlöv finns tolv inprickade. Däremellan enbart några enstaka och endast tre stycken norr om vägen mellan Alby och Bårby.

Om man granskar kartan ser man att de områden där flest djur hittats är ren alvarmark.

- Här till exempel, säger Hans Johansson och pekar på kartan, är det mycket igenväxt. Där har vi inte hittat några.

Ännu ingen förklaring

I Kastlösa väster om väg 136 skjuts mycket rådjur. Där har endast en hornbärande get inrapporterats. Området är ren åkermark.

- Kan det bero på betet på alvaret, undrar Hans Johansson. Eller har det med gener eller hormoner att göra? Och är det ärftligt? Det här är en gåta än så länge.

Hans Johansson hoppas att professor Mörner ska hitta en förklaring.

- Om vi får reda på orsaken finns det möjlighet att sätta in hjälpåtgärder, säger han.

Just nu är djuren lätta att upptäcka eftersom de, till skillnad från de normala bockarna, har hornen kvar.