Annons

Villaägare har tjänat hundratals kronor per dag

En genomsnittlig svensk villa har ökat i pris nästan 400 kronor per dag – tio år i sträck. Tröskeln för att köpa ett boende blir allt högre, både i pris och regler.
Ekonomi • Publicerad 15 augusti 2021
I Danderyds kommun (på bild) har villorna ökat i pris i genomsnitt 2|000 kronor per dag – tio år i sträck. Arkivbild.
I Danderyds kommun (på bild) har villorna ökat i pris i genomsnitt 2|000 kronor per dag – tio år i sträck. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, säger att myndigheter ofta varnar för risker med hög skuldsättning, men samtidigt skyddar de som tar stora lån.
Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi på Stockholms universitet, säger att myndigheter ofta varnar för risker med hög skuldsättning, men samtidigt skyddar de som tar stora lån.Foto: Bertil Ericson / TT

– De unga som köpte en bostad för tio år sedan har gjort sitt livs affär. De har ökat sin nettoförmögenhet mer än de kunnat göra genom att utbilda sig och anstränga sig på jobbet, säger Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi.

Villorna har i genomsnitt ökat i pris med 86 procent sedan 2011. I 57 av 290 kommuner har villapriserna mer än dubblerats, enligt Svensk mäklarstatistik. För bostadsrättsmarknaden har prisökningarna dragit iväg ännu mer.

Tusentals kronor per dag

Annons

Sett till kronor och ören har ökningen varit störst i de dyrare kommunerna i Stockholm; Danderyd, Lidingö, Nacka, Solna, Sundbyberg med flera. Den som ägt en genomsnittlig villa i någon av de kommunerna har gått plus minst 1 000 kronor per dag sedan 2011. I Danderyd har villorna i genomsnitt ökat 2 000 kronor per dag, eller 7,4 miljoner på tio år.

Sett till procentuell ökning finns den största i Skellefteå där en villa kostar 1,5 gånger så mycket som för tio år sedan. På andra plats i procentuell ökning kommer den östgötska kommunen Mjölby där villapriserna i genomsnitt ökat med 137 procent.

De som ägt hus mer än tio år lär få en stor vinst vid försäljning, medan de som köper in sig nu får ta allt större lån. Finansinspektionen (FI) skriver i sin senaste analys att "hushållens skulder har under lång tid ökat snabbare än inkomsterna. Skuldkvoten, hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, är i dag på den högsta nivån någonsin, 180 procent."

Hur motståndskraftiga hushållen är mot en prisnedgång beror på skulder, tillgångar och konsumtion, enligt FI – något som inte kan studeras i detalj eftersom det inte finns tillräcklig data.

Undviker prisfall

Flera åtgärder har införts de senaste åren för att minska riskerna, som bolånetak och amorteringskrav. Men när marknaderna skakar, som under pandemin, lättades amorteringskravet för att inte skapa för mycket osäkerhet.

Ekholm beskriver de dubbla budskapen, att varna för skuldsättning samtidigt som institutioner är beredda att rädda låntagarna i en kris.

– Å ena sidan varnar man hushållen från att skuldsätta sig och inför de här restriktionerna som hindrar de som ska ta sig in på bostadsmarknaden första gången från att skaffa sig en attraktiv bostad.

– Samtidigt, så fort det uppstår en risk för att det kanske blir ett boprisfall, då ageras det för att undvika det, säger Karolina Ekholm, professor vid Stockholms universitet.

Prisökningen på en villa märks inte av i vardagsekonomin, men de som äger sitt boende lägger också mindre del av sin inkomst på boendekostnader, visar siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Medan hyresgäster lägger 28 procent av inkomsten på boende lägger villaägare i genomsnitt 16 procent (2017 års siffror). Det förklaras främst av att hyresgäster ofta har en lägre lön än de som äger sin bostad, skriver SCB.

– I förlängningen blir det så att de som ändå skuldsatt sig högt för att investera i bostäder gör ganska stora kapitalvinster och deras nettoförmögenhet ökar. Samtidigt får de som förhindras från att ta sig in på marknaden aldrig motsvarande utveckling.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons