Annons

Vaccinforskare om genombrottet: Imponerande

Om Pfizers resultat på vaccintesterna håller är det mycket goda nyheter, säger professor Ali Mirazimi vid Karolinska institutet. Mest är han förvånad över att vaccinutvecklingen har gått så fort.
— Det är helt sanslöst, verkligen imponerande, säger Ali Mirazimi.
Coronaviruset • Publicerad 9 november 2020
Professor Ali Mirazimi vid Karolinska institutet (till vänster i bild) arbetar tillsammans med kollegan Matti Sällberg på att ta fram ett vaccin mot covid-19. Arkivbild.
Professor Ali Mirazimi vid Karolinska institutet (till vänster i bild) arbetar tillsammans med kollegan Matti Sällberg på att ta fram ett vaccin mot covid-19. Arkivbild.Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Under måndagen släppte företagen Pfizer och Biontech preliminära resultat från fas 3-studien av deras gemensamma vaccin, där tiotusentals människor vaccinerats. Enligt företagen var det 90 procent färre som blivit sjuka i covid-19 bland dem som fått vaccinet, i jämförelse med kontrollgruppen som i stället fått saltlösning.

Ali Mirazami, professor i klinisk mikrobiologi vid Karolinska institutet, säger att det fortfarande finns frågetecken kring hur företagen valt att definiera sjukdom, men att en effektivitet kring 90 procent är ett mycket starkt resultat.

Annons

— 90 procent är bra oavsett om det är en minskning i dödsfall, intensivvårdade eller de som behöver sjukvård. Allt över 90 procent är bra i det här fallet, säger Mirazimi.

"Verkligen imponerande"

Av de stora företagen som forskar på vaccin just nu är Pfizer och Biontech först med att komma ut med preliminära resultat från fas 3-studier, som alltså är stadiet där vaccinet testas i lite större skala. Men enligt Ali Mirazimi ligger både Astra Zeneca och Moderna ungefär lika långt fram, och borde snart kunna visa hur deras studier gått.

— Jag är förvånad över att det gått så fort, det är helt fantastiskt. Jag håller på med vaccin och leder flera projekt. Hade du frågat mig förra året hade jag sagt att det tar tio-femton år att utveckla ett vaccin. Men nu har det tagit knappt ett år. Det är helt sanslöst, verkligen imponerande, säger Mirazimi.

Forskningen fortsätter

När Pfizers studie är klar återstår för varje lands myndigheter att godkänna vaccinet för användning. För Sverige är det EU:s respektive Sveriges läkemedelsverk som ska lusläsa studierna. Om allt ser bra ut kan vaccinet godkännas och sedan börja distribueras. Men enligt Ali Mirazimi kommer vaccinforskningen fortsätta - vilket är positivt.

— När man kommer till massvaccinering kanske det visar sig att vaccinet var bra, men inte tillräckligt bra. Då är det bra att ha fler kandidater i pipeline, så jag tror inte någon släpper detta, säger han.

Det finns också risk för att vaccinen tappar effekt och inte går att använda igen i oförändrad form, eller att vissa vaccin är mer effektiva för särskilda grupper än andra. Vad gäller Pfizer och Biontechs vaccin använder det dessutom en helt ny teknik som använder mRNA, och som ännu inte testats i stor skala. Att flera vaccin utvecklas parallellt är alltså en fördel enligt Ali Mirazimi.

Finns svagheter

Samtidigt finns också svagheter med det vaccin som tagits fram av Pfizer och Biontech, säger Anders Bergqvist som är affilierad forskare vid Uppsala universitet, och som arbetar på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

— Det krävs två sprutor av det här vaccinet, det räcker inte med en. Det är vanligt, ofta behöver man en påfyllnad efter några veckor. Men det hade varit enklare med bara en spruta, säger han.

Det andra nackdelen är att vaccinet är ömtåligt och kräver att förvaras i en temperatur på minus 70 grader Celsius, vilket kräver en obruten köldkedja från produktion till vaccination.

— Det krånglar till det lite grann, men man kan tänka sig att det blir betydligt krångligare där man till exempel ska vaccinera människor under enkla förhållanden utan tillgång till el, säger Anders Bergqvist.

Fakta: mRNA-vaccin

Det vaccin som tagits fram av Pfizer och Biontech, men också av Moderna, använder en molekyl som kallas mRNA, där m står för messenger, alltså budbärare. Det kallas därför också för budbärar-RNA.

I konventionella vaccin introduceras delar av viruset för kroppens immunförsvar, så att immunförsvaret lär sig att känna igen och bekämpa viruset om det skulle påträffa det igen.

Med mRNA-tekniken introduceras istället molekylen mRNA, som innehåller instruktioner för hur kroppen kan producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

Metoden bör göra det betydligt snabbare och billigare att producera vaccinet, men den har ännu inte provats i större skala.

Källa: University of Cambridge, Karolinska institutet

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons