Nyupptäckta sprickor i Estoniaskrovet undersöks

Estlands haverikommission har bekräftat för TT att det finns två tidigare okända sprickor i skrovet. Jonas Bäckstrand, vid svenska haverikommissionen, säger att det är intressant, men att det finns en risk att man övertolkar data innan man har den samlade bilden.

– Det finns uppgifter i den här datan som ser ut som att det skulle vara sprickor, men vi behöver mer data innan vi kan säga något mer. Datan som samlas in nu ska sammanställas. Jag vill vara försiktig med att dra förhastade slutsatser, säger Jonas Bäckstrand vid Statens haverikommission till TT:s utsände på plats vid vrakplatsen.

Det är i nuläget oklart om sprickorna som estniska haverikommissionen sett härrör sig från förlisningen eller uppstått senare.

Undersökningen går nu vidare med att man sätter ned sonarutrustning på olika punkter runt fartyget för att få en samlad bild. Samtidigt pågår även en annan typ av sonarundersökning.

– Vi håller just nu på med en svepsonarundersökning, som kallas för mesotech. Den är vi mitt i nu. Det finns data i det där som skulle kunna tyda på sprickbildningar i fartyget, men det är lite tidigt att bekräfta det ännu. Vi kommer att behöva titta närmare på den datan innan vi är färdiga, säger Jonas Bäckstrand.

TT: Kan ni i nuläget dra några slutsatser?

– Nej egentligen inte, det är för tidigt helt enkelt. Vi är mitt i datainsamlingen och om det skulle finnas sprickbildningar så behöver det inte heller vara något konstigt, i och med att fartyget legat på botten i 27 år. Vi får se vad vi kan får fram här under dagen, säger Jonas Bäckstrand.

Sprickorna hittades i samband med de nya undersökningarna som just nu bedrivs vid Estonias vrakplats i tio dagar. Bakgrunden till undersökningarna är de uppgifter om hål i Estonias styrbordssida som visades i en tv-dokumentär i höstas – och nu har alltså ytterligare skador på skrovet upptäckts.

Rolf Sörman, överlevare från katastrofen 1994 och anhörigrepresentant, är ombord på fartyget där upptäckten om de tidigare okända sprickorna gjorts.

– Jag har sett dem på datorskärmarna, det är tydliga sprickor. De har en annan karaktär än de håligheter som finns med i dokumentären. Det här är parallella sprickor, smala, omkring en decimeter breda, men med 10-15 meters längd.

Rolf Sörman vill vara försiktig med att kommentera fyndet innan han har fått mer information, men han är inte särskilt förvånad, eftersom vraket legat på havets botten i 27 år.

Han är kritisk till den tidigare utredningen och tycker att den nya är mycket mer omsorgsfull än tidigare undersökningar.

– Vi gör mycket grejer som många tycker är helt onödigt, stora bottenundersökningar som undersöker konsistens, material, och så vidare. Det tycker jag inte att det varit innan, det har funnits luckor och konstigheter i tidigare utredningar, säger han.

Sprickorna hittades av Brian Abbott, världsledande expert på de sonarmetoder som används i undersökningarna.

– Problemet med sprickorna är vad som orsakade dem. Vi vet inte om det skedde när fartyget sjönk eller efter att det sjunkit. Det har varit där nere i 27 år och rör på sig, säger han.

Syftet med förstudien som bedrivs är att avgöra vilka åtgärder som behövs för att fortsatt kunna granska hålen i vraket. Operationen har möjliggjorts i och med en ändring i lagen om gravfriden från och med den 1 juli.

Data om fartyget och bottenförhållanden samlas in med hjälp av ekolod och sonarmetoder och kommer att analyseras med hjälp av forskare från Stockholms universitet.