Svenskt hopp om att åtala IS-kvinnorna

Han var med i den svenska delegation som nyligen besökte de kurdiska läger i nordöstra Syrien där svenska kvinnor med koppling till terrorrörelsen IS hålls fångna.

Flera av kvinnorna kan komma att utvisas från landet inom de kommande månaderna. Det kurdiska självstyret har aviserat att det inte finns tillräckligt med bevis för att ställa dem inför rätta.

Det rör sig om 12 kvinnor och 22 barn med anknytning till Sverige – men hur många som till slut kommer att utvisas är än så länge oklart.

– Det kurdiska självstyret kommer att utvisa dem som de själva inte uppfattar är möjligt att lagföra. Men om det innebär alla med svenskt påbrå är det ingen som fått något besked om. I teorin kan det vara alla, eller ingen, säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism (CVE).

Med i delegationen var även representanter från utrikesdepartementet och en barnläkare. Mammorna erbjöds bland annat dna-test för att fastställa identiteten på barnen. Flera av barnen är små och har fötts i Syrien eller i lägren.

Någon tidpunkt för när utvisningar kan komma att ske är inte heller satt. Men eftersom det kurdiska självstyret meddelat att utredningarna börjar bli klara bedömer Jonas Trolle att det rör sig om "hyfsad närtid", men inte i sommar.

Om kvinnorna utvisas kommer de inte att återvända alla på en och samma gång, understryker han. Men alla kommer direkt vid ankomst att mötas av polis och förhöras. Mot en del av kvinnorna pågår det redan förundersökningar, enligt CVE-chefen.

– En del mammor som återvänt tidigare har blivit frihetsberövade omedelbart, och också anhållna och begärda häktade. Andra har inte blivit det, säger Jonas Trolle.

På plats för att ta emot kvinnorna kommer även åklagare att vara liksom personal från Säkerhetspolisen, sjukvården och socialtjänsten. Samtliga svenska barn i lägren har orosanmälts.

– Av de mammor som återvänt de senaste åren har samtliga fått beslut om LVU för sina barn, säger Jonas Trolle.

Hur det blir framöver går inte att säga eftersom det alltid är individuella bedömningar.

Frågan om de kvinnliga IS-anhängarnas återkomst är kontroversiell. Kritik finns mot att kvinnorna, trots att de anslutit sig till en av världens mest brutala terrorrörelser, ändå kan komma att få leva ett liv i frihet i Sverige.

Terrorresor blev förbjudet först 2016, då de allra flesta redan hade åkt, och samröre med terrororganisation kriminaliserades först förra året – tre år efter det att IS kalifat föll. Eftersom lagar inte gäller retroaktivt kan de inte användas mot de svenska IS-resenärerna.

Till skillnad från exempelvis Norge har Sverige inte heller möjlighet att ställa IS-anhängare till svars för att ha deltagit i en terrororganisation.

– Vi är en demokrati och rättsstat. Kan man inte säga konkret att "det här har hänt" i en färdig förundersökning kan man inte hålla människor inspärrade i Sverige. Men jag inser att det är problematiskt, säger Jonas Trolle.

TT: Det här är kvinnor som det kurdiska självstyret inte anser sig kunna åtala. Hur ska Sverige lyckas?

– Man ska ha klart för sig att i den här regionen är det fortfarande en mycket svår situation, vilket gör att förutsättningarna för det kurdiska självstyret att kunna agera är sämre, trots att man har fördelen att vara "på plats". Det kan vara betydligt svårare att bedriva utredning och undersökning där i vissa lägen, än vad det är här, säger Jonas Trolle.

Han betonar samtidigt att utredningar om krigsbrott tar lång tid och att vittnen och målsägande kan vara spridda över världen.

– Men den stora fördelen är att många av de brott som de här personerna kan misstänkas för aldrig blir preskriberade. Vi har ganska många krigsförbrytare som levt ganska vanliga liv i Sverige och så en dag slår fällan igen.

Synen på kvinnornas roll i terrorrörelserna har också förändrats, framhåller han. Många har hävdat att de bara skött hushållet och tagit hand om barnen – men enbart det faktum att man varit på plats under IS styre kan vara ett brott, påpekar Trolle.

– Att bo där och leva där, i någon annans hus, kanske använda civilbefolkningen som slavar i ett hushåll – det är också brott.

TT: Och detta tittar de svenska förundersökningarna på?

– Bland annat. Men det kan vara andra saker också. Högre upp på skalan finns grövre brott som att man förstört kulturarv, har poserat med döda eller själv dödat.

Ytterligare en aspekt måste bedömas om eller när kvinnorna från fånglägren återvänder – vilket hot de utgör mot Sverige.

– Den bedömningen står Säkerhetspolisen för och den behöver göras kontinuerligt för att få en uppfattning om eventuella risker här, säger Trolle.

Sverige har kritiserats för sin bristande beredskap för att ta emot IS-återvändare, trots att vi ligger trea i Europa när det gäller antal per capita som anslutit sig till terrorgruppen.

TT: Program för avradikalisering – har vi den typen av verktyg?

– Det är en fråga som många pratar om, att avradikalisera eller avprogrammera. Men det är ingenting som låter sig göras snabbt och det beror också på hur pass radikaliserade människor är. Det finns ingen quick-fix – "det är det här programmet vi använder" – för så ser det inte ut.