Politiskt kaos hämmar katastrofinsats i Haiti

För en månad sedan mördades presidenten, landet bytte premiärminister och det finns inget parlament. Val skulle ha hållits i september men sköts, före jordbävningen, upp till november. Om det blir av då är det ingen som vet.

Mats Lundahl, professor emeritus i utvecklingsekonomi vid Handelshögskolan, har följt utvecklingen i Haiti i 50 år och ser inte många, om ens några, ljus i mörkret för det utfattiga korruptions- och naturkatastrofdrabbade landet.

Men jordbävningen kan vara mindre förödande än den som inträffade 2010, då hundratusentals människor dog och skadades. Visserligen var jordbävningen i lördags starkare än den för tio år sedan, men epicentrum låg en bra bit väster om huvudstaden Port-au-Prince som drabbades hårt då.

Nu är det delar som är mindre befolkningstäta som har skakats.

– Hoppet är att få in material och pengar, säger Lundahl som säger att vad det internationella samfundet skjuter till är avgörande för att möta effekterna av jordbävningen.

Lundahl konstaterar att USA har utlovat hjälp och tillsatt en koordinator. Men läget på marken kan vara svårt, dels vad gäller förmågan att ta emot sändningar och stöd, dels att få ut den till drabbade delar. Kommunikationer verkar vara avskurna.

– Frågan är hur hjälpen kan komma in. Och läget i huvudstaden Port- au-Prince är sådan att kriminella gäng kontrollerar 60 procent av staden. Då blir det väldigt besvärligt, om man hela tiden måste tänka på att skydda sig mot dem.

Korruptionen är utbredd inom förvaltning, polis och militär. Det sänker effektiviteten i insatserna och slår också hårt mot den fattiga befolkningens livsvillkor.

– Dödssiffrorna kommer att stiga. Inte i närheten av 2010 dock, men haitierna och det internationella samfundet verkar inte ha lärt sig någonting, säger Lundahl och hänvisar till att det är mycket svårt att se några resultat av de miljarder i katastrofhjälp som delades ut för tio år sedan. Det går inte att veta vad pengarna gick till, helt enkelt.

Hjälparbetet i jordbävningar är akut och tidspressande och i nuläget är sjukvård ett av de främsta hjälpbehoven, enligt Sofia Calltorp, internationell chef vid svenska Röda Korset.

– Första prioritet är så klart att rädda liv. Försöka gräva fram så många som möjligt ur rasmassorna, hjälpa överlevande och se till att skadade får vård, säger hon till TT.

Viktig infrastruktur i form av vägar, broar har skadats av skalvet, likaså fyra sjukhus.

– Det kommer finnas enorma humanitära behov under en lång tid framöver, säger Calltorp.

Ytterligare en faktor måste räknas in när hjälparbetet koordineras. Coronapandemin är långt ifrån över, särskilt i Haiti vars vaccinationsgrad är bland den lägsta i världen.

– Människor har behövt lämna sina hem och måste nu trängas i trånga evakueringscenter med stor risk för smittspridning, säger Calltorp.