Spelar "även om de klipper av våra fingrar"

Han är 40 år och bor i storstaden Kandahar i södra delen av landet. När talibanerna svepte in förra gången – i mitten av 90-talet – var han pojke, men hade redan börjat spela det traditionella stränginstrument som kallas japani. De extremreligiösa tycker dock att det enda tänkbara musikinstrumentet är människans röst, och då endast för att prisa Gud.

– Jag var så ung så jag misshandlades inte så hårt som mina vänner, säger Sayid Mohammad nu till nyhetsbyrån AFP.

– Men jag kunde inte resa mig upp på tre dagar.

En av vännerna fick fingrarna avhuggna för att ha spelat japani, berättar han.

Nu är han far till åtta barn och professionell musiker – så hans liv riskerar att bli svårt om talibanerna kommer. Men Sayid Mohammad vill inte tänka tanken att ge upp musiken.

– Vi kan inte njuta av livet om vi lever i fruktan.

– Jag kan inte sluta. Även om de klipper av våra fingrar kommer vi att fortsätta spela.

Talibanerna ser Afghanistan som ett emirat, alltså ett rike som ska styras religiöst av islamiska prinsar. "Emir" är en titel som härstammar från islams profet Muhammed.

Stora skaror afghaner håller inte med om de brutalt strikta inskränkningar detta innebär för bland annat kvinnor och minoriteter. Ändå välkomnades talibanernas styre ganska brett på 1990-talet – efter många års krig, korruption och kaos under och efter Sovjetunionens ockupation på 1980-talet sågs stabilitet som det allra viktigaste målet. Och det erbjöd talibanerna, även om priset var högt.

Kontrasterna är särskilt stora för kvinnorna, som sedan talibanernas fall i och med USA:s invasion 2001 har kunnat ta plats i det offentliga igen. Ett exempel är 27-åriga Farida som driver en skönhetssalong i Kabul.

– Om de (talibanerna) kommer tillbaka förlorar vi vår frihet, säger hon till AFP.

– De vill inte att kvinnor ska arbeta.

President Joe Biden försäkrade i ett tal i veckan att även om den militära insatsen nu i stort sett avslutas kommer USA:s stöd att fortsätta på många nivåer – inklusive "för kvinnors och flickors rättigheter". Han sade dock att USA aldrig varit i landet för att "bygga en nation" och att det nu är "upp till afghanerna att besluta om sin framtid".

Svaret från talibanerna kom snabbt. De påstår sig redan kontrollera 85 procent av landet, och kan därmed förhandla om hur landet ska styras utifrån en styrkeposition.

– Talibanerna är nu starkare än de varit någon gång sedan 2001, erkände Biden.

Och även om Biden hävdade att USA "uppnått sina mål", har Washington-regeringen svårt att skaka av sig jämförelser med Vietnam-kriget och anklagelser om att alla dessa år av strider och lidande har varit förgäves.

Det som räddar presidenten opinionsmässigt är att många i USA är urtrötta på kriget – så då spelar det på hemmaplan mindre roll om Afghanistans situation inte blivit så mycket bättre sedan företrädaren George W Bush beordrade invasionen.

Då, i slutet av 2001, slöt försvarsalliansen Nato solidariskt upp för att svara på terrorattackerna den 11 september. Uppdraget Isaf bildades med många deltagande länder, även Sverige. Styrkan utlästes International Security Assistance Force, och skulle som namnet antyder hjälpa afghanska regeringen att nå säkerhet och stabilitet i landet.

Men det har misslyckats. Isaf ersattes 2015 av operation Resolute Support (RS) och i höst upphör i princip även den.