Annons

Sociala medier hjälp i kampen mot guldgrävare

Ett farligt vidunder tornade plötsligt upp sig mitt i regnskogen i Amazonas. Inget djungeldjur – utan en kolossal maskin för att gräva guld med, i de orörda och känsliga trakterna.
Urbefolkningen tog då fram sina senaste vapen: mobiltelefoner och sociala medier.
Brasilien • Publicerad 10 maj 2022
Stamledaren Juma Xipaia och en annan ledare, Kwazady Xipaia Mendes, kopplar upp sig för ett onlinemöte med de rättsliga myndigheterna.Foto: Warawara Xipaya dos Santos/AP/TT
Brasilianska myndigheter satte förra året eld på muddringsbåtar som användes för illegal guldutvinning i Amazonas oersättliga marker. Arkivbild.Foto: Edmar Barros/AP/TT
Skådespelaren Leonardo Di Caprio – en hängiven miljöaktivist. Arkivbild.Foto: François Mori/AP/TT

Det var i skymningen den 14 april. När Francisco Kuruaia närmade sig floden som ligger i hans by i urbefolkningarna xipaias och kuruaias territorium, i delstaten Pará i norra Brasilien, hade han svårt att tro sina ögon.

Han hade aldrig sett något liknande på floden förut: en jättelik maskin som förde tankarna till en flytande fabrik.

Annons

Som ledare för sitt folk såg han det som sin plikt att konfrontera guldgrävarna – som reagerade hotfullt och aggressivt med både knuffar och slag. Av rädsla för att männen skulle vara beväpnade valde Francisco Kuruaia att retirera. Med sin mobiltelefon, den första telefon han någonsin ägt, kontaktade han sin dotter som även hon är en ledare för sitt folk, skriver brasilianska medier.

"Snälla, hjälp oss!"

Dottern Juma Xipaia lade i sin tur ut en video på Instagram, som TT har tagit del av. I videon syns hur hon med tårar i ögonen och upprörd röst vädjar till omvärlden:

– Snälla hjälp oss, de förstör våra marker – det här händer just nu!

Snart hade videon spridits runtom i världen. Uppmärksamheten ledde till att händelsen kom till myndigheternas kännedom, och guldgrävarmaskinen beslagtogs. Guldgrävarna hade dock hunnit försvinna från platsen och ingen har ännu ställts till svars för den illegala verksamheten.

Men händelsen visar hur ursprungsbefolkningen i Brasilien har byggt upp ett effektivt nätverk och med hjälp av mobiltelefoner, videokameror och sociala medier snabbt kan få omvärlden och berörda myndigheter att reagera.

Hyllas av Leonardo Di Caprio

Det är inte första gången den unga stamledaren Juma Xipaia använder sociala medier för att väcka intresse för de frågor hon brinner för. Under de senaste åren har hon rönt uppmärksamhet för sin kamp, mot bland annat ett stort dammbygge.

Bland hennes tillskyndare finns skådespelaren och klimataktivisten Leonardo Di Caprio som berömmer hennes arbete. Stjärnan skriver hur djupt imponerad han är av hennes insatser för urbefolkningen och Amazonas regnskogar.

På Instagram, förstås.

Bakgrund: Amazonas regnskogar skövlas och brinner

Under Brasiliens högernationalistiske president Jair Bolsonaro har skövlingen av Amazonas ökat. Bolsonaro vill också skynda på en lagändring som ska göra det lättare att prospektera guld. Det har fått miljöorganisationer att slå larm om att den redan utsatta regnskogen kommer att skövlas i än högre grad.

Bolsonaro, själv son till en prospekterare, har sedan han valdes till president 2018 stött – och stötts av – gruvbranschen och har bland annat lovat att tillåta gruvnäring i områden som skyddats till förmån för urinvånare.

I januari i år avverkades ett område mer än sju gånger så stort som Manhattan i Amazonas i Brasilien. Det är en rekordnotering för antalet träd som fällts under årets första månad sedan statistiken började sammanställas 2015.

Källor: Naturskyddsföreningen med flera

Bakgrund: Amazonas regnskogar skövlas och brinner

Amazonas är en region kring Amazonfloden som innehåller världens största tropiska regnskog. Huvuddelen av området ligger i Brasilien, men delar av området finns även i Colombia, Peru, Venezuela, Ecuador, Bolivia, Guyana, Surinam och Franska Guyana.

Flera urfolksgrupper lever i området, men det är glesbefolkat. Det finns även en stor artrikedom i regnskogen.

Sedan slutet av 1900-talet har stora delar av regnskogen avverkats. Bland annat har delar huggits ner för att användas till timmer, områden bränts ner för att ge plats åt odlingar, gruvor och motorvägar och områden har översvämmats när man byggt dammar för vattenverk.

Den skog som avverkas har små eller inga möjligheter att återväxa.

Källa: Nationalencyklopedin

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons