Annons

Slovakiens Orbán – huvudvärk för EU och Ukraina

Mordet på en journalist – som grävde i korruption bland högt uppsatta politiker – ledde till att Robert Fico tvingades avgå.
Nu väntas han återigen bli Slovakiens premiärminister – med vallöftet att sluta stödja Ukraina militärt.
Slovakien • Publicerad 23 september 2023
Tidigare premiärminister Robert Ficos parti har störst stöd inför det slovakiska valet den 30 september. Arkivbild.Foto: Martin Baumann/AP/TT

Sedan Ryssland inledde sin storinvasion har EU- och Natolandet Slovakien, med drygt fem miljoner invånare, skickat flera stödpaket till Ukraina. Men efter flera år av politisk instabilitet ser de slovakiska väljarna nu ut att vilja ha en annan typ av styre.

Inför parlamentsvalet den 30 september är det nämligen Robert Fico som har störst chans att ta hem segern, enligt opinionsmätningarna. Det innebär med all säkerhet en total omläggning av utrikespolitiken, framför allt när det kommer till Ukraina, konstaterar Östeuropakännaren och författaren Peter Johnsson.

Annons

– Slovakien har ju varit ett starkt understöd, så det är klart att det är ett avbräck. Framför allt blir det ytterligare en röst i världen och i Europa utöver Viktor Orbán som tycker att man inte ska blanda sig i kriget, säger han.

Högerextrema koalitionspartner?

Alternativen i det slovakiska parlamentsvalet är många. För att kunna bilda regering behöver Fico därför parlamentariskt stöd från tidigare partikamraten Peter Pellegrini, som tog över som premiärminister efter Ficos avgång och som sedan dess har bildat det nya partiet HLAS-SD.

Enligt opinionsmätningarna räcker det dock inte med endast deras mandat, berättar Peter Johnsson.

– De måste, om de ska regera, dessutom söka stöd så långt ut på högerkanten som det går. Det är två partier, det nationalistiska partiet och det republikanska, som det handlar om. De står så långt ut till höger man kan komma i europeisk politik.

Robert Fico har varit premiärminister i Slovakien i två omgångar: 2006–2010 och 2012–2018. När han blev vald första gången kallade hans parti Smer sig för socialdemokratiskt. Men på senare år, under tiden som premiärminister och framför allt efter det att han tvingades bort från posten, har Fico gått längre och längre högerut, påpekar Peter Johnsson.

– I dag får man säga att Smer i princip är ett populistiskt högerparti, säger han.

Avgick efter journalistmord

Skälet till att Fico tvingades avgå 2018 var de stora protester som blåste upp efter mordet på den slovakiska journalisten Ján Kuciak och hans fästmö Martina Kusnirova. Under tiden för mordet var Kuciak på väg att släppa en granskning av korruption på hög politisk nivå.

Sedan dess har två av flera misstänkta personer erkänt delaktighet och dömts till långa fängelsestraff.

Drygt 50 procent av den slovakiska befolkningen anser att väst och Ukraina är ansvariga för Rysslands invasionskrig, enligt en undersökning gjord av tankesmedjan Globsec.

Orsakerna till de pro-ryska stämningarna är framför allt historiska, enligt Johnsson.

Annons

Under andra världskriget styrdes landet av fascistledaren Jozef Tiso. På 90-talet, efter Sovjetunionens fall, hade fascismen fortfarande ett stort väljarstöd. De fascistiska partierna i Slovakien har alltid varit Rysslandsvänliga, påpekar han.

– Sedan måste man säga att det här gäller inte (huvudstaden) Bratislava, det gäller inte de stora städerna egentligen, de är liberala, därför kommer Fico att förlora där.

Fakta: Slovakien

Slovakien är till ytan ungefär lika stort som Värmland och Dalarna tillsammans och gränsar mot Tjeckien och Polen i norr, Österrike i väst, Ungern i söder och Ukraina i öst. Landet har 5,5 miljoner invånare, varav runt 500 000 i huvudstaden Bratislava.

Området var länge en del av det ungerska riket, där Bratislava ett tag till och med var huvudstad. Då Österrike-Ungern delades upp efter första världskriget fördes slovakerna ihop med sina tjeckiska grannar i det nyskapade Tjeckoslovakien. Efter kommuniststyrets fall delades landet igen från den 1 januari 1993.

Slovakien blev våren 2004 medlem i både Nato (den 29 mars) och EU (den 1 maj). Från den 1 januari 2009 har man euron som valuta.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons