Skuldfälla hotar när räntorna stiger
Branschorganisationen släpper nu sin årsstatistik gällande Sveriges inkassoföretag avseende 2021.
Där finns ett par ljusglimtar: Andelen företag som fick inkassokrav minskar kraftigt, och dessutom minskar ungas andel av skuldsättningen jämfört med 2020.
Desto mer bekymmersamt är då att antalet nya inkassoärenden ökade med sju procent. Skuldbeloppet – den totala kapitalskuld som gäldenärerna är skyldiga inkassobolagens uppdragsgivare – uppgick vid årsskiftet till 108,1 miljarder kronor.
Handlar hemma
– Att antalet inkassokrav nu ökar tror vi beror på att köplusten ökat hos hushållen igen efter pandemin, men också att det är ännu fler som upptäckt fördelarna med att handla på nätet när man suttit hemma och inte kunnat gå ut på samma sätt som tidigare, säger Fredrik Engström och utvecklar:
– Mer näthandel leder till fler fakturor och det kan leda till fler inkassokrav. Sedan kan en anledning vara att många gått tillbaka till sina arbeten och inte bevakar sin post lika noggrant.
Situationen kan dock vara på väg att förvärras ytterligare. 2022 har hittills handlat främst om inflationsexplosionen och förväntningar på räntehöjning från Riksbankens sida. Det kan komma att sätta ytterligare press på många konsumenter som belånat sig, säger Fredrik Engström.
– Det är många hushåll som lever på marginalen och har man inte råd så får man dra ned men vissa saker går inte att undvara. Vi vet att det kommer att vara hushåll som ramlar mellan stolarna och jag är dessvärre ganska pessimistisk inför framtiden.
Varningens finger
Framförallt höjer han ett stort varningens finger för en yngre generation som bor i storstadsregionerna och som belånat sig kraftigt i samband med framförallt bostadsköp.
– Vi vet att de som köper bostad för första gången är ofta väldigt högt belånade och det är lånekostnader som ska betalas varje månad och som är en stor del av den totala kostnaden.
Tipsen kan tyckas självklara men likväl viktiga för att undvika att skuldfällan smäller igen:
– Gå med i a-kassan, det finns egentligen ingen anledning att inte vara det men också att försöka bygga upp en ekonomisk buffert så att man kan skapa större motståndskraft, säger Fredrik Engström.
