Skottlands och "Bojos" framtid på spel i val

Det är val på flera olika nivåer i Storbritannien på torsdag, men det är i och om Skottland kampen är hetast. Som vanligt de senaste åren handlar det om huruvida landsdelen ska lämna Storbritannien, och som självständigt land kanske åter gå med i EU.

Nu har dramat dock en ny knorr. Nationalistledaren Nicola Sturgeon och hennes företrädare Alex Salmond har brutit med varandra. De leder numera varsitt parti, gamla SNP respektive nya Alba. Båda vill att Skottland ska lämna Förenade kungadömet (United Kingdom). Men Catherine Barnard, juridikprofessor vid universitetet i Cambridge, tror ändå inte att de kan samsas efter valet.

– Båda vill ha självständighet, men båda vill leda den själva – det är två stora egon som är i farten, säger hon till TT.

En konkret knäckfråga är också att Sturgeon vill tillbaka in i EU, medan Salmond föredrar ett annat samarbete med Europa, mer à la Norge.

Bakom den djupt liggande rivaliteten ligger den känsliga frågan om sexövergrepp. Ett antal kvinnor har anklagat Salmond. Han har friats, men anklagar kretsen kring Sturgeon för att ha tagit ställning emot honom.

Opinionsmätningarna tyder ändå på att separatistsidan vinner det skotska valet. Men även om det blir så, och de sedan enas om en plan framåt, riskerar dörren till självständighet att förbli både stängd och låst.

Mannen som har nyckeln säger blankt nej, och har dessutom minst sagt fullt upp med annat. Premiärminister Boris Johnson i London, med smeknamnet Bojo, är inte ett dugg sugen på att godkänna en ny folkomröstning i Skottland, efter den som hölls 2014 och slutade med ett nej till att bryta sig ur.

Frågan är i och för sig hur stabil hans egen ställning är. I grundläggande politiska frågor har han medvind; EU-utträdet har gått relativt lugnt till, och vaccinationskampanjen mot covid-19 får hela världen att kasta avundsjuka blickar.

Men valupptakten har en helt annan prägel.

– Den handlar bara om skumrask ("sleaze"), säger Catherine Barnard.

Flera graverande anklagelser har florerat kring Johnson. Till exempel anklagas han av anonyma källor för att känslokallt ha kastat ur sig "låt likhögarna växa", när han förra året inte ville låta den brittiska ekonomin drabbas av en ny nedstängning.

Och när hans sambo Carrie Symonds i samma veva lät renovera parets bostad på Downing Street i London misstänks de ha lånat partipengar, vilket underförstått kan ha satt Johnson i tacksamhetsskuld till rika donatorer.

Premiärministern avvisar och försöker vifta bort misstankarna, men det hjälper föga.

– Alla tror att det kommer mer, Dominic Cummings lär ha allt möjligt snask om honom, säger Barnard.

Cummings är den tidigare mäktige rådgivaren, kallad arkitekten bakom EU-utträdet brexit, som i höstas slutade med buller och bång. Nu tros han ligga bakom mycket av läckorna mot sin tidigare chef Boris Johnson.

– Han spelade säkerligen in allt när han jobbade på Downing Street. Nu släpper han det bit för bit, förklarar Barnard.

TT: Varför?

– Han är en krossare, en revolutionär, vill ställa allt på ända.

– Och så känner han sig ratad och hånad av Downing Street, av Boris Johnson.

Maktspelet har jämförts med de ofta bittra turerna mellan USA:s dåvarande president Donald Trump och hans sparkade rådgivare. Men liksom Trump har "Bojo" hittills haft en förmåga att vada torrskodd genom skandalernas slask.

Även om torsdagens val formellt sett inte gäller Johnsons och Konservativa partiets maktinnehav i London blir det en spännande värdemätare, tycker Catherine Barnard.

– Kommer folk inte rösta konservativt på grund av allt mygel? Eller, som många tror, ser en vanlig väljare detta som typiskt politiker, så att det inte innebär någon skillnad för dem?