Annons

Så vill partierna vinna landsbygdens väljare

Partierna tävlar om att vinna landsbygdens röster.
Efter valet kan flera förslag kring varg, gruvor och drivmedel bli verklighet.
Politik • Publicerad 2 september 2022
Partierna tävlar om att vinna landsbygdens röster. Arkivbild.
Partierna tävlar om att vinna landsbygdens röster. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT

En viktig del av partiernas politik handlar om hur de vill göra det billigare för människor utanför de större städerna att ta bilen.

Under mandatperioden har alla utom Miljöpartiet (MP) gett grönt ljus för tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Det skulle öka utsläppen, enligt MP.

Annons

En permanent skattesänkning som enligt beräkningar sänker bränslepriset med 50 öre per liter gick igenom när Moderaterna (M), Kristdemokraterna (KD) och Sverigedemokraterna (SD) fick igenom sin budget i våras.

Den 1 oktober, bara tre veckor efter valet, löper en tillfällig skattesänkning ut som sänker literpriset med 1:30 kronor.

Nästan regeringskris

Moderaterna vill förlänga den tillfälliga sänkningen och har öppnat för att göra den permanent. Även Socialdemokraterna (S) öppnar för att förlänga den.

SD anser att drivmedelsskatten måste ned långsiktigt och KD vill reformera skatten så att den ska tas ut utifrån var och när bränslet används.

Liberalerna (L) och Vänsterpartiet (V) har också öppnat för skattesänkningar men framhåller att ett nytt, förbättrat reseavdrag är vägen framåt. Ett omgjort reseavdrag med högre ersättning lyfts också fram av S, C och MP.

C vill också slopa skatten på det förnybara bränsle som måste blandas in i tanken inom den så kallade reduktionsplikten.

En annan central fråga den här mandatperioden har varit en reform av strandskyddet. Den höll på att utlösa en regeringskris förra året, men efter en överenskommelse med regeringen valde Centerpartiet att släppa fram Magdalena Andersson (S) som statsminister. Själva förslaget föll dock senare i riksdagen.

Sex av åtta partier tycker fortfarande att strandskyddet ska reformeras så att det blir lättare att bygga nära strandkanter och vattendrag, för att fler ska kunna bo på attraktiva platser på landet. Endast MP och V är emot en reform.

Miljöpartiet anser att strandskyddet ska stärkas i högexploaterade områden.

Färre vargar

En annan debatterad fråga på landsbygden är vargstammen. Nu är en majoritet av partierna, från såväl höger som vänster, överens om att den ska minska.

Annons

Det finns i dag ungefär 460 vargar i Sverige, enligt Naturvårdsverket. KD och SD vill i enlighet med ett riksdagsbeslut gå ned till 170 individer. M och C säger att 170 är ett bra mål i ett första steg men att antalet kan minska ytterligare.

Även Socialdemokraterna ger besked om att de står bakom riksdagsbeslutet som innebär ett intervall om 170–270 vargar.

Näringsminister Karl Petter Thorwaldsson (S) skapade stor uppmärksamhet i slutet av förra året när sa att han "älskar gruvor". Samtidigt har etablering av nya gruvor en stor miljöpåverkan.

Samtliga partier förutom MP och KD ger nu besked om att de vill att Sverige ska öppna fler gruvor. Skälen är lite olika men enligt till exempel Vänsterpartiet är det motiverat av hållbarhetsskäl för att utvinna metaller och mineraler för klimatomställningen.

Kristdemokraterna tycker inte att politiken ska bestämma om fler gruvor ska öppnas, trots att det kan bli en regeringsfråga. Miljöpartiet vill i första hand återöppna gamla gruvor och satsa på återvinning av metaller, för att i sista hand öppna nya.

Bygga i "fel" kommun

Sverige har ett bredbandsmål som sträcker sig till 2025. Det slår fast att 98 procent då bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet, resterande 1,9 procent bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent minst 30 Mbit/s.

På frågan vad partierna tycker behöver göras mer för att nå målet svarar nästan samtliga att de statliga stöden för bredband måste öka.

M och KD lyfter att regelverket behöver ses över och att det ska bli möjligt att bygga ut i "fel" område. Regeringen har lagt ett lagförslag om att det ska bli möjligt för kommunala bolag att bygga ut bredbandsnätet utanför den egna kommunen.

Fakta: Det vill partierna göra på landsbygden

Frågor och svar från riksdagspartierna.

1. Vilket är det viktigaste förslaget för en levande landsbygd?

S: Investera i samhällsservice, infrastruktur och statlig närvaro.

C: Förändra strandskyddet, minska regelbördan för svenskt jordbruk och mer likvärdig samhällsservice.

V: Stärk välfärden och likvärdigheten.

MP: Stärkt tillgång till samhällsservice och ge generella skattelättnader.

L: Likvärdig skola i hela Sverige.

KD: Sänkta drivmedelspriser genom sänkt reduktionsplikt.

M: Stärkt konkurrenskraft för jord- och skogsbruket.

SD: En sänkning av drivmedelspriserna.

.

2. Vill ni förändra drivmedelsskatten för de som bor på landsbygden? Hur?

S: Oklart. Vill införa ett nytt reseavdrag.

C: Ja. Slopa skatten långsiktigt på förnybara drivmedel som blandas i bensin och diesel.

V: Nej, inte permanent.

MP: Nej.

L: Nej, effektivare med förbättrat reseavdrag.

KD: Ja, skatt utifrån var och när drivmedlet används.

M: Ja, lägre skatt och reduktionsplikt i hela Sverige.

SD: Ja, permanenta skattesänkning och sänk reduktionsplikten till ett minimum.

.

3. Ska strandskyddet reformeras?

S: Ja. Förenkla att bygga strandnära, skärp skyddet där efterfrågan på mark är stor.

C: Ja. Avskaffa det generella strandskyddet på sikt.

V: Nej, men i vissa områden ska man lättare kunna få dispens att bygga.

MP: Nej, ska stärkas i högexploaterade områden.

L: Ja.

KD: Ja, mer än regeringen föreslagit.

M: Ja, avskaffa det generella strandskyddet och låt kommuner utfärda lokala strandskydd.

SD: Ja, flytta kontrollen från länsstyrelserna till kommunerna och regionerna.

.

4. Sverige ska vara helt uppkopplat 2025 – vad behöver göras mer för att nå målet?

S: Satsa mer resurser på bredband, genomför regeringens digitaliseringsstrategi.

C: Öka satsningar på fiber, it ska vara en naturlig del när man fattar beslut om transportinfrastruktur.

V: Öka anslagen till bredband, det offentliga ska ta större ansvar.

MP: Öka satsningar på bredband och uppkoppling på tåg.

L: Öka takten genom statlig finansiering.

KD: Höj stöden till utbyggnad av bredband, möjlighet till anslutning i "fel" kommun.

M: Se över regelverk, bredband ska klassas som nationell infrastruktur.

SD: Öka satsningar på it-infrastruktur.

.

5. Ska Sverige öppna fler gruvor?

S: Ja, för att utvinna nödvändiga metaller och mineraler för klimatomställningen.

C: Ja. Förenkla tillståndsprocesserna och gör det enklare att etablera gruvverksamhet.

V: Ja, det är motiverat av hållbarhetsskäl, men ska ej vara möjligt i skyddade naturområden.

MP: Oklart. Först återöppna gamla gruvor, satsa på återvinning. I sista hand öppna nya.

L: Ja, med högt ställda miljökrav.

KD: Oklart, ska ej politiken bestämma.

M: Ja, gärna. Förenkla tillståndsprocesser.

SD: Ja, och förenkla tillståndsprocesser.

.

6. Ska människor som flyttar till landsbygden få sina CSN-lån avskrivna?

S: Nej, driver inget sådant förslag. Vill stärka studiemedelssystemet.

C: Ja. Studieskulden ska kunna skrivas av med 10 procent per år.

V: Ja, för de som tar högskoleexamen eller arbetar inom bristyrken.

MP: Ja.

L: Nej. Locka med högre lön.

KD: Överväger, men har inget sådant förslag.

M: Nej, har inget sådant förslag.

SD: Ja, läkare, specialistsjuksköterskor och behöriga lärare.

.

7. Ska vargstammen minskas?

S: Ja. Står bakom riksdagsbeslut om ett intervall om 170–270 vargar.

C: Ja. Vill se ett första etappmål om 170 vargar och långsiktigt mål på max 150.

V: Nej.

MP: Nej.

L: Oklart. Politiker ska inte bestämma antal.

KD: Ja, i enlighet med riksdagsbeslut.

M: Ja, gå ned till 170 vargar i ett första steg.

SD: Ja, 170 vargar räcker gott.

.

8. Ska kommuner kunna säga nej till att ta emot flyktingar?

S: Nej.

C: Nej.

V: Nej.

MP: Nej.

L: Nej, men undantag ska kunna genomföras.

KD: Nja, tvång är inte bra men mottagandet ska vara gemensamt. Bevara det kommunala självstyret.

M: Nej, men ökad hänsyn ska tas till kommunernas förmåga att ta emot.

SD: Ja.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons