Så tänker vi om pengarnas värde
Pengars värde kan skifta – inflation och växelkurser kan göra att valutor sjunker eller stiger i värde.
Sedan en tid tillbaka har den svenska kronans värde varit på tapeten – kronan är lågt värderad av omvärlden, och det påverkar både import, export och hur rika vi svenskar känner oss i utlandet.
Men det är inte bara omvärlden som värderar våra pengar. Vi själva gör också medvetet eller omedvetet en inre värdering.
Passerar gräns
En liten futtig krona som passerar en gräns får en särskild betydelse för oss, förklarar Jens Magnusson, privatekonom på SEB.
– I rationell mening är avståndet från 498 till 499 lika stort som från 499 till 500. Men det är jobbigare att gå över en gräns, säger han.
Naturligtvis är det så säljare gör för att locka oss att köpa för 999 kronor i stället för tusenlappen jämnt. Vi kanske tror att bara småsparare tänker så, men det stämmer inte enligt Jens Magnusson:
– Nyare forskning visar att finansproffsen fungerar precis likadant. Om en aktie ligger på 2,99 dollar ses den som billig med många köporder, men då den går upp till 3 dollar jämnt känns den dyr och antalet säljuppdrag markant. Det är därför robotar, som inte påverkas av sådant, handlar på ett annat sätt än vi människor.
Inte lyckligare
En riktigt fet lön behöver inte heller nödvändigtvis innebära att man blir mer lycklig, konstaterar Elin Helander, kognitionsvetare och forskningschef på sparföretaget Dreams.
– Det finns studier på det. När de basala behoven är täckta så minskar sambandet mellan lön och lycka.
Olika nivåer för lyckostoppet har nämnts, men någonstans vid en månadslön på över 50 000 försvinner sambandet med ökad lycka för varje ny krona i lönekuvertet.
Folk som är riktigt, riktigt rika tenderar också att bli rädda om sina pengar, berättar Elin Helander.
– Har man mycket att förlora kan man bli mindre riskbenägen.
För den som är rik kan en liten, liten procentuell minskning snabbt springa upp till stora summor i kronor räknat, och det gör de rika antagligen mer rädda om sina pengar, förklarar hon.
– De får andra typer av bekymmer än fattiga.
Mentala konton
Vi tenderar att hantera olika sorters kostnader olika, noterar Elin Helander.
– Ta till exempel plastkassen i affären. Den tycker vi är dyr, vi vill helst inte betala för den.
Men samtidigt kan vi betala betydligt större belopp för annat som kan tyckas direkt onödigt utan att reagera. Hon nämner som exempel olika påminnelseavgifter och administrativa avgifter.
Hon berättar att detta kallas "mental accounting" inom forskningen. Vi bokför olika saker på ett slags inre konton, för att skaffa oss kontroll. Då kan plastkassen för ett par kronor förefalla dyr, medan latten på väg till jobbet, tröstgodiset en regnig dag eller påminnelseavgiften på elräkningen slinker igenom utan att vi reagerar. De kostnaderna bokförs helt enkelt på andra mentala konton.
– Den amerikanske forskaren Richard Thaler fick Nobelpriset 2017 för detta.
Hans forskning visar hur vi kategoriserar pengar på olika sätt beroende på ändamålet. Det fungerar som ett sätt att få ordning på våra pengar och resurser, men i bland spelar detta oss ett spratt. Vi blir både slösaktiga och småsnåla på samma gång.
Hata att förlora
En annan vetenskaplig teori som är vanlig inom ekonomisk beteendeforskning är förlustaversionen.
– Den gör att vi tenderar att värdera en förlorad krona högre än en krona som vi vunnit, säger Jens Magnusson.
Vi hatar helt enkelt mer att förlora än vad vi gillar att vinna, vilket utnyttjas i bland annat marknadsföring. Öppet köp är ett exempel, om vi får med oss varan hem så kommer den att ingå i vår vardag och blir därmed jobbig att förlora.
Nog hanterar vi kronorna lite olika, beroende på vad de ska gå till. Den som till exempel har varit med om budgivning på en bostad vet hur tusenlapparna kan rinna iväg. En budhöjning på tiotusen går blixtsnabbt.
– Det är jättemycket pengar, men har man redan gjort av med en miljon så blir det småpengar, säger Jens Magnusson.
Men så skulle vi förstås aldrig bete oss i mataffären eller då vi gnetar med månadens räkningar.
– Vi kan vara noga då vi ska köpa något som kostar lite, och försöka hitta det allra billigaste. Men då vi köper större saker som ett hus är en tusenlapp inte mycket, säger Elin Helander.
Vårt ekonomiska lättsinne verkar stå i relation med storleken på de affärer vi gör, som ett slags inre procenträknare.
– Det kallas för ankringseffekten, vi förankrar hela tiden ett pris i något, förklarar hon.