Nya myndigheter föreslås för bättre forskning

Under begreppet forskningsinfrastruktur samlas alla verktyg och resurser som är nödvändiga för att bedriva forskning. Det kan bestå av superdatorer, databaser, mätstationer för till exempel växthusgaser i atmosfären och teleskop, samt digitala verktyg.

För att förbättra forskningen i Sverige har en särskild utredning kring forskningsinfrastrukturens finansiering, struktur och samordning genomförts, med tidigare högskole- och forskningsminister Tobias Krantz som utredare.

– Forskningsinfrastruktur blir allt viktigare i de flesta vetenskapliga discipliner, inte bara naturvetenskap och medicin, säger Tobias Krantz när utredningen lämnas över till Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.

Hur mycket pengar som läggs på forskningsinfrastruktur är svårt att fastställa, enligt Krantz. Utredningen föreslår därför ett rapporteringskrav kring forskningsinfrastrukturens ekonomi. Det ska också bli lättare att avsätta pengar från forskningsanslag till att bekosta forskningsinfrastruktur.

Ett annat förslag i utredningen gäller upprättandet av en ny myndighet som ska se över vad som klassas som samhällsviktig forskning. Vilka dessa forskningsområden skulle kunna bestå av skulle då bli en politisk fråga utifrån vilka samhällsutmaningar som anses vara aktuella.

Digitala verktyg för forskning ska också samlas under en egen myndighet, enligt förslaget.

Politiska partier ska dessutom bjudas in för att medverka i forskningsberedningen, som är regeringens rådgivare i forskningsfrågor, med förhoppningen om att mer långsiktig forskningspolitik ska bedrivas.

– Forskningsberedningen ska fungera som forum för diskussion och debatt för att bredare uppgörelser om forskningspolitik ska kunna nås, säger Krantz.

Förutom utredningen om forskningsinfrastrukturen i allmänhet ska utredningen även se över framtiden för svensk polarforskning. Isbrytaren och tillika forskningsstationen Oden som nu används, beräknas inom en relativt snar framtid inte längre gå att använda.

Antingen kan Sverige då hyra plats på ett annat polarforskningsfartyg, hyra ett helt fartyg för eget bruk eller konstruera ett nytt helt och hållet.

De två förstnämnda hyresalternativen skulle innebära en sänkning av Sveriges ambitionsnivå vad gäller polarforskning. Det sistnämnda en ökning, konstaterar Krantz.

– Det kräver ökade satsningar på polarforskning för att matcha det nya fartyget. Hela den samhällsekonomiska effektiviteten måste analyseras i detta beslut, säger han.

Utredningens förslag ska nu ut på remiss.