Annons

Så behöver Sverige rusta för nya extremregn

I framtiden behöver Sverige kunna hantera fler och intensivare regnoväder.
Utmaningarna handlar om alltifrån vart regnvattnet ska ta vägen, till hur och var vi bygger bostäder och infrastruktur.
– Vårt samhälle är uppbyggt kring ett annat slags klimat, säger Malin Mobjörk, på det statliga forskningsrådet Formas.
Klimat • Publicerad 13 augusti 2023
Buss som fastnade i vatten på Ugglumsleden i Partille i onsdags under ovädret Hans. Arkivbild.
Buss som fastnade i vatten på Ugglumsleden i Partille i onsdags under ovädret Hans. Arkivbild.Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Anders Wörman, professor i vattendragsteknik vid KTH.
Anders Wörman, professor i vattendragsteknik vid KTH.Foto: Peter Ardell
Malin Mobjörk, filosofie doktor i miljöförändring och biträdande avdelningschef på Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling.
Malin Mobjörk, filosofie doktor i miljöförändring och biträdande avdelningschef på Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling.Foto: Elisabeth Ohlson

I framtiden beräknas Sverige få fler översvämningar orsakade av skyfall, höga flöden i vattendrag och höga havsnivåer.

Redan i dag är extremregnen fler än tidigare och år 2100 kan de vara 20-40 procent vanligare än i dag, visar beräkningar från SMHI.

Annons

För att anpassa Sverige till fler och intensivare extremregn behöver vi göra stora åtgärder, och det förebyggande arbetet kommer att vara centralt, enligt Malin Mobjörk, filosofie doktor i miljöförändring och biträdande avdelningschef på Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling.

En viktig del handlar om stadsplanering.

– I många städer har vi sett en stor förtätning och vi har värderat att bygga strandnära. Det leder till ökade sårbarheter, säger hon.

Gröna städer suger upp vatten

Städer behöver bland annat planera för att leda om vattenmassor till platser där vattnet kan samlas. Att se till att bevara och skapa gröna partier i en stad kan vara avgörande för att hantera inte bara hetta, utan även kraftigt regn.

– I en stad med mycket hårda ytor blir det svårare för stora regnmängder att ta vägen någonstans. Men en stad som har mycket växtlighet – den gröna staden – kan både mildra värmen men också suga upp vatten, säger Mobjörk.

I Norge rasade delar av en damm vid kraftverket i Braskereidfoss, nordost om Oslo, under ovädret Hans.

En viktig del i att rusta för framtidens extremväder handlar om att just dimensionera vattenkraftsdammar så att de inte rasar, enligt Anders Wörman, professor i vattendragsteknik vid KTH. Här tar man redan i dag hänsyn till klimatförändringarna när man bygger.

– När man har bestämt ett dimensionerande flöde vid vattenkraftsanläggningar, så kan man lägga på en viss säkerhetsmarginal, för att försöka ta hänsyn till den förväntade förändringen av de här extrema flödena, säger han.

Två olika plånböcker

En svårighet när man genomför klimatanpassningarna är att bestämma sig för vilken säkerhetsmarginal man ska ha, enligt Wörman.

Även ansvarsfördelningen – och vem som ska betala – är inte alltid självklar. Ett exempel gäller invallningar, något som används i exempelvis Kristianstad och Karlstad.

Annons

Här är en svårighet att väga kostnaden att genomföra en invallning mot risken att en översvämning inträffar och de kostnader som uppstår då. Att det handlar om två olika plånböcker kan ställa till det, enligt Wörman.

– Om översvämningen överträffar är det försäkringsbolag, och i förlängningen de som betalar försäkringspremien, som betalar. När invallningen görs är det kanske kommunen som gör åtgärderna. Då går det på skattsedeln. Det kan göra det svårt att ta ekonomiskt rationella beslut om en sådan åtgärd, säger han.

Minskad risk vid Slussen

Men även om mycket återstår görs det redan i dag mycket för att minska översvämningsrisken. Anders Wörman tar ombyggnaden av Slussen i Stockholm som ett aktuellt exempel.

Här har man även skapat en bredare strömväg för vattnet, som gör det möjligt att tappa ut större mängder vatten ur Mälaren till Östersjön. Något som minskar risken för översvämningar i hela Mälardalen.

– Att det har blivit en bredare, fri strömväg under bron tänker nog inte gemene man på. Men det har varit en väldigt viktig del i klimatanpassningen för Stockholms stad, förklarar Anders Wörman.

Fakta: Skyfall och extremväder

Under ett skyfall faller mycket regn under kort tid. Regnet upplevs som häftigt och kraftigt.

SMHI:s definition av skyfall är minst 50 millimeter på en timme eller minst 1 millimeter på en minut. Nästan alla skyfall inträffar sommartid.

Extrem nederbörd avser mängder som väsentligt överstiger de normala, till exempel under en månad eller på en dag eller en timme.

Källa: SMHI

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons