Nato om rysk militärövning: Farligt ögonblick
Övningarna som beräknas pågå fram till 20 februari i Belarus väcker oro i väst att Rysslands president Vladimir Putin har för avsikt att eskalera konflikten runt Ukraina där tiotusentals ryska soldater befinner sig vid gränsen.
"Syftet med övningen är att träna på att förhindra och avvärja yttre angrepp via en defensiv insats", säger försvarsdepartementet i ett uttalande, enligt ryska nyhetsbyrån Interfax.
Enligt Ryssland ska landets trupper dras tillbaka från Belarus efter övningen.
Avskräcks inte
Nato beräknar att 30 000 ryska soldater befinner sig i Belarus. Generalsekreterare Jens Stoltenberg upprepade under torsdagen vad han tidigare sagt, att Ryssland nu är i färd med att bygga upp sin största militära närvaro i Belarus sedan kalla kriget.
– Det här är ett farligt ögonblick för europeisk säkerhet, säger Stoltenberg under en pressträff tillsammans med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson som åkt till Bryssel för mötet.
De båda säger att Nato förstärker alliansens styrkor i de östra medlemsstaterna, som Polen och Rumänien, och att Rysslands agerande inte avskräcker dem.
Johnson ska senare till Polen för att träffa landets premiärminister Mateusz Morawiecki, sedan Storbritannien lovat att skicka 350 soldater, utöver de 100 som redan sänts, till Polens gräns mot Belarus.
– Ytterligare rysk aggression kommer leda till mer Nato-närvaro, inte mindre, säger Stoltenberg.
"Psykologisk press"
Ukrainas retorik gällande krisen är inte lika hårdför.
"Anhopningen av styrkor vid gränsen är psykologisk press från våra grannar. Det är inget nytt", sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i onsdags i ett uttalande om övningarna.
"Gällande riskerna, så finns de där och de har funnits där sedan 2014", fortsatte han med hänvisning till Rysslands olagliga annektering av Krimhalvön samma år.
Som ett svar på de rysk-belarusiska övningarna håller Ukraina egna militärövningar i landet.
Fler möten
Samtalen på politisk toppnivå med syfte att trappa ned krisen fortsätter även i Moskva dit Storbritanniens utrikesminister Liz Truss åkt för ett möte med sin ryske kollega Sergej Lavrov. Syftet är att "sträva efter en diplomatisk lösning och göra klart att ännu en rysk invasion av en självständig stat skulle få massiva konsekvenser".
– Trupperna och utrustningen som är utplacerad vid ukrainska gränsen måste flyttas någon annanstans eftersom det i nuläget är en väldigt hotfull hållning, säger Truss under en gemensam pressträff med Lavrov.
Lavrov säger att hot mot Moskva från väst inte har någon betydelse för att minska spänningarna kring Ukraina.
– Ideologiska förhållningssätt, ultimatum, hot – det leder ingenstans.
Under torsdagen hålls också samtal om konflikten i östra Ukraina inom det så kallade Normandieformatet, ett förhandlingsforum där representanter från Ukraina, Ryssland, Tyskland och Frankrike deltar.
Fakta: Öppen konflikt sedan 2014
Relationerna mellan Ryssland och Ukraina har varit bottenfrusna i många år.
Länderna befinner sig i öppen konflikt sedan 2014, då Ryssland i strid med internationell rätt annekterade den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i Donbass i östra Ukraina. Områdena Donetsk och Luhansk styrs än i dag av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva.
Under 2021 mobiliserade Ryssland i olika vågor stridsfordon, artilleri och tiotusentals soldater till gränsområdet mot Ukraina. Strax före jul lade Kreml fram en kravlista som bland annat skulle innebära att USA och Nato måste dra sig tillbaka från samtliga länder som ingick i det tidigare östblocket, och samtidigt lova att varken Ukraina eller andra länder tillåts ansluta sig till den västliga militäralliansen. Västmakterna har avfärdat kraven som orimliga.
Omkring 14 000 människor har dödats i Ukrainakonflikten, däribland tusentals civila.
