Han bläddrar försiktigt i Icons, praktboken om Nationalmuseums unika ikonsamling.

Utanför de höga fönstren faller snön stilla. För första gången tillbringar Ölandsälskaren Ulf Abel ett par vinterveckor på Öland.

Det är mer än 50 år sedan han första gången kom tillsammans med sina föräldrar till ön. De första somrarna till Byxelkrok och Alvedsjö på norra Öland med tiden till det Vickleby som föräldrarna förälskat sig i. Numera är Ulf Abel själv husägare på Öland. För ett halvår sedan stod det lilla huset strax invid alvarskanten i Vickleby inflyttningsklart.

Blev gripen

Ulf Abel kan inte bara glädja sig åt sitt Ölandshus. Än mer kanske åt att en mångårig dröm gått i uppfyllelse, den resonerande katalogen över Nationalmuseums ikonsamling.

I 10, 20, 30 eller 40 år har han arbetat med ikonsamlingen och därmed också indirekt med katalogen. Tiden beror på hur man räknar.

- Det är 40 år sedan jag började på Nationalsmuseum och fascinerades av ikonsamlingen, säger han. Men det är bara knappt tio år sedan jag verkligen, strax innan min pensionering från intendenttjänsten 1996, började arbeta med katalogen.

Ulf Abel valde länge mellan konstens och böckernas värld. 1963 fick han fast anställning på Nationalmuseum.

Sedan dess har intresset och de

alltmer fördjupade kunskaperna om ikoner funnits som en vibrerande underström i hans liv.

- Som en baston, säger Ulf Abel. Redan i slutet av 1960-talet skrev han en första artikel om ikonerna i tidningen Studiekamraten och han har under årens lopp hållit mängder av kurser och föredrag i ämnet. I dag är han en auktoritet inom området.

Debuterade i Skogsby

Nu finns all denna kunskap samlad i katalogen Icons med alla dess bilder och den engelska texten.

- Det enda språk som var möjligt, säger Ulf Abel. Utom möjligen då ryska. Han säger det med ett skratt. Han är visserligen ryskspråkig men konstaterar själv: Bara upp till en viss nivå.

Att skriva om ikoner är inte bara en forskning kring den heliga bilden. Det handlar också om språket, att översätta och transkribera från

kyrkoslaviska och ryska över svenska till engelska. En intrikat uppgift.

- Egentligen, säger Ulf Abel, intresserade jag mig konsthistoriskt i början inte främst för ikoner.

- Jag var och är intresserad av svenskt 1800- och 1900-tal. Främst av Ernst Josephson kanske.

Och inte bara det - under 35 år höll Ulf Abel en lärd konstföreläsning som avslutning på den årliga Skogsbysalong i Ölands Skogsby.

- Min allra första föreläsning höll jag faktiskt i Skogsby, säger han och ler. Min far spelade piano, jag talade om Ölandskonstnärerna. Därmed inleddes en lång tradition.

"Samlade med hjärtat

Ulf Abel bläddrar i boken. Ikonerna skimrar i rött och guld. Nästan men inte helt opåverka av konsthistoriens växlande stilar.

Nationalmuseums ikonsamling, skänkt 1933 av "Röde bankiren" Olof Aschberg är fortfarande en av

Västeuropas finaste, en gång den största utanför Ryssland.

- Aschberg samlade med hjärtat, säger Ulf Abel. Han köpte de första ikonerna på 1920-talet på den ryska loppmarknaden Smolensky Rynok och handlade under 1930-talet också av Antiquariat, det sovjetiska organ som sålde konfiskerade antika föremål. Förmodligen räddade han genom att han fick tillåtelse att föra ut sin samling ur landet, många oskattbara verk till eftervärlden.

Icons är den första stora genomgången och presentationen av Nationalmuseums samling. Helge Kjellin gick 1933 igenom samlingen och gav ut ett häfte. Sedan dess har forskning och analyser av ikonerna liksom av träslagen i ikonerna fördjupat kunskaperna kring samlingens objekt.

- Alla frågor har vi väl inte besvarat, säger Ulf Abel. Varje ikon är en hel värld, värd sin egen långa text. Den här boken är färskvara. Framtida forskning kommer säkert att ytterligare öka våra kunskaper.

GUNILLA PETRI