Ingves redo att använda hela verktygslådan

Utgången blev den väntade av räntebeskedet från Riksbanken, i alla fall när det gäller styrräntan. Den ligger nu kvar på noll procent, den nivå som räntan legat på sedan januari.

Däremot valde Riksbanken, som många spekulerat, att utöka stödköpen av olika obligationer och förlänga tidsfristen. Allra mest anmärkningsvärt är att från och med september inleds köp av företagsobligationer.

– Det är en stor chock för svensk ekonomi med ett brant fall, säger Ingves om situationen efter coronapandemin.

– Det är centralt att använda en rad olika åtgärder, och alla behöver dra åt samma håll. Det här rättar inte till sig över en natt och vi är beredda att använda hela vår verktygslåda igen, säger Ingves.

Åtgärden är anmärkningsvärd även om summan, 10 miljarder kronor, gör att man inte kan dra för stora växlar, påpekar Annika Winsth:

– Man sätter marknadsfunktioner ur spel och skyddar dem som medvetet tar risk, det vill säga företag som gett ut företagsobligationer och de som investerat. Man skickar en signal att "går det riktigt snett så skyddas du". Det skapar ojämlikhet, det är ett dilemma och jag tror inte svenska folket är medvetna eller tycker det är rimligt, säger hon till TT.

Men riksbankschefen Stefan Ingves tycker inte att Riksbanken tar onödiga risker.

– Världen ser ut på ett sådant sätt. Marknaden för företagsobligationer är stor och står för en inte obetydlig del av företagens finansiering kommer därifrån. Det är viktigt att den marknaden fungerar och då bidrar vi till det, säger Stefan Ingves till TT.

Och Stefan Ingves håller inte med om att stödköpen gynnar företag som tar större risker,

– Vi ska se till att kreditmarknaden fungerar i Sverige och att räntorna hålls låga, då bidrar våra åtgärder till att hålla efterfrågan uppe i svensk ekonomi. Det håller hjulen igång. Om vi inte gjorde det vi nu gör, då skulle arbetslösheten bli ännu högre än vad den dessvärre kommer att bli, säger Stefan Ingves.

Historiskt sett har framför allt bostadsbolag använt sig av företagsobligationer. Ett flertal sådana är också vinnare på Stockholmsbörsen i dag med tydliga uppgångar. Annika Winsth påpekar att dessa redan gynnats tack vare Riksbankens lågräntemiljö under flera års tid.

– Fastighetsbolagen har krasst tjänat väldigt mycket på den låga räntan och deras tillgångspriser har stigit vilket gjort att de tjänat stora pengar. När man går in och köper företagsobligationer – då väljer man ut vilka bolag som ska finansieras och kan också komma att avgöra vilka bolag som klarar eller inte klarar sig.

Riksbankens besked är inte unikt utan flera centralbanker har följt samma utveckling och i vissa fall till och med aktieköp.

– Det finns en risk att man bygger nästa bubbla. Sedan om den kommer om två år eller tio år, det är det ingen som vet. Men när man trycker ut så här mycket pengar och tvingar allt fler att ta mer risker för att få avkastning så kan det gå rätt snett, säger Winsth.

– Vi har historiskt sett aldrig lyckats lösa problemen med att trycka mer pengar.

Reporäntan väntas samtidigt ligga kvar på noll procent till andra halvåret 2023, så långt Riksbankens prognos sträcker sig.

Pandemin har fått en stor effekt på inflationen och Riksbanken räknar i år med att den kommer att ligga på 0,4 procent, enligt måttet KPIF, för att stiga till 1,4 procent 2021 där den sedan väntas ligga kvar även 2022.

– Vi ser ett brant fall framförallt i år. Det kommer ett par år innan vi kommer till den bana vi föreställde oss innan, säger Ingves om prognosen före coronapandemin.

Även om stimulansåtgärderna väntas bidra till en stigande inflation dröjer det innan den når målet på 2 procent.

– Det är inte särskilt förvånande givet det som hänt att inflationen dämpas, säger Ingves.

Räntebeskedet gjorde att kronan försvagade marginellt mot dollarn och euron efter beskedet.