Polisen vill ha försvarets stöd vid gråzonsläge

Folk och försvar Artikeln publicerades
Rikspolischefen Anders Thornberg vill kunna få stöd av försvaret vid en eskalerande gråzonsproblematik. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Rikspolischefen Anders Thornberg vill kunna få stöd av försvaret vid en eskalerande gråzonsproblematik. Arkivbild.

Rikspolischefen vill att Försvarsmakten ska kunna stötta polisen mer än i dag om Sverige drabbas av en upptrappad gråzonsproblematik.

Ökade ordningsstörningar, svårförklarliga olyckor, fysiska sabotage och cyberangrepp. En eskalerande gråzonsproblematik skulle sätta polisen under hård press. Samtidigt har myndigheten redan i dag svårt att klara sitt uppdrag i takt med att skjutningar och sprängningar ökat kraftigt.

I ett upptrappat läge kommer polisen att behöva stöd och enligt rikspolischefen kan den komma från försvaret.

– Vi har i fredags lämnat en skrivelse till regeringen där jag hemställt att polisen ska kunna använda Försvarsmakten även i en större gråzonsproblematik, säger Anders Thornberg.

Militären bör även kunna kallas in vid ett terrorattentat eller en liknande situation "som kraftigt avviker från det normala" och kräver polisens åtgärder, anser han. Redan i dag kan polisen använda försvaret som stöd till bekämpning av terrorism, men det är hårt reglerat.

Krig – eller inte?

TT: Vad skulle försvaret kunna bidra med i en gråzonsproblematik?

– Man skulle kunna förstärka polisen, under polisens befäl, det är viktigt att understryka. Göra vissa bevakningsåtgärder, finnas på olika platser, hjälpa till med kunskap om bomber och annat, ställa transporter eller resurser till förfogande, säger Anders Thornberg.

TT: Kan det vara kontroversiellt att sätta in militär när det inte är krig?

– Ytterst är det riksdagen som måste besluta det. Men man har redan nu tagit beslut om att Försvarsmakten kan kopplas in under polisens befäl för att stödja oss när det gäller terrorism. Det här skulle innebära att vi byggde vidare på det, säger Anders Thornberg.

Han konstaterar att hotbilden mot Sverige i dag är komplex och menar att gränsdragningen mellan krig och fred inte alltid kommer att vara tydlig.

– Det är inte säkert att det i ett framtida läge är helt klart om det är krig eller inte. Är det inte fattat ett beslut om höjd beredskap är det polisen som har huvudansvaret enligt den svenska lagstiftningen, säger han.

Fler i yttre tjänst

Vid krig eller fara för krig kan regeringen besluta om höjd beredskap. Då har polisen en skyldighet att bistå Försvarsmakten, men för att kunna göra det behövs fler poliser i yttre tjänst än i dag, enligt Thornberg. Försvarsberedningen har föreslagit att beredskapspolisen ska återskapas med en styrka på 3 000 personer.

– Vi har testat det tidigare och vi tycker inte att det föll så väl ut, kommenterar rikspolischefen.

I stället funderar man på om polisen skulle kunna krigsplacera och använda ordningsvakter.

– Även de över 3 000 polisstudenter som vi har i dag, och som redan är väl bevandrade i polisiär verksamhet även om de är under utbildning, skulle kunna användas i ett sådant skede, säger han.

Fakta

Fakta: Gråzonsproblematik

Gråzon är ett tillstånd mellan fred och krig. Gråzonsproblematik orsakas av ett antal kombinerade antagonistiska aktiviteter som angriparen avser inte ska uppfattas som krigföring. Aktiviteterna kan exempelvis utgöras av politisk påverkan, manipulering av marknader, desinformation, informationspåverkan, stöd till ytterlighetsrörelser, maktdemonstrationer, illegal underrättelseinhämtning, hot och påtryckningar mot beslutsfattare, cyberangrepp och fysiska sabotage.

Källa: FOI

 

Visa mer...