Oxfam: Klyftorna har ökat markant i Sverige

Hjälporganisationen Oxfam publicerar vartannat år en rapport över den ekonomiska ojämlikheten i världen. Med hjälp av ett antal faktorer rankas länder – och deras regeringar – utifrån sina ambitioner att minska ekonomiska klyftor.

För Sveriges del innebär 2022 års rankning ett ras – från plats 10 till plats 20. Framför allt är det den svenska skattepolitiken som ligger till grund för tappet.

Oxfam Sveriges generalsekreterare, Suzanne Standfast, pekar bland annat på slopad värnskatt som ett skäl till den lägre placeringen.

– Sverige är ett av de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest de senaste decennierna. Vi har ett högt skattetryck, ja, men tillgångar beskattas avsevärt lägre i Sverige än i många andra länder. Det innebär att personer med låg inkomst ibland betalar högre andel skatt än personer med stora tillgångar, säger Suzanne Standfast.

Sverige rankades 2017 som bäst i världen på att bekämpa ekonomisk ojämlikhet, men har därefter tappat placeringar i varje ny mätning. Suzanne Standfast anser att frågan om ekonomiska klyftor hamnat i skymundan i såväl valrörelsen som i den politiska debatten i Sverige.

– Både FN och Världsbanken lyfter frågan stort, men i Sverige är det förbluffande tyst. Vi ser ingen diskussion om vad klyftorna innebär för vårt samhälle och vår samhällsutveckling, vilket vi behöver.

Enligt statsminister Magdalena Andersson har det inte funnits parlamentariska förutsättningar för att driva en mer utjämnande politik.

– Vår budget har ju inte gått igenom alla år, men det är ju så att under de senaste åtta åren så har det varit en högermajoritet i Sveriges riksdag, även om vi haft en socialdemokratisk regering. Vi har ju haft förslag som i alla fall kunna mota den här utvecklingen och gå åt ett annat håll, men jag har ju blivit hotad med misstroendevotum från riksdagen om jag ens lägger fram de förslaget, säger Andersson till TT.

Även avgående finansminister Mikael Damberg kommenterar rapporten på en pressträff. Han säger att en starkt bidragande anledningen är att värnskatten slopats.

– Det sticker ut. Det var ingen Socialdemokratisk drömreform utan en eftergift för Centerpartiet och Liberalerna för att teckna januariavtalet. Vi tycker att de mest välbetalda kunde betala mer. Men tittar man på våra två senaste budgetar så har de haft väldigt mycket stöd för de som har det sämst, säger han.

Även globalt har klyftorna vuxit, enligt rapporten, och under pandemiåren har en majoritet av världens länder sett en ökad ekonomisk ojämlikhet. Rapportförfattarna slår bland annat fast att 70 procent av indexets länder minskade sina utgifter för utbildning under 2020 och 2021. Samtidigt har minimilöner ökat i lägre takt än BNP i nästan lika många länder.

– Trenden är negativ globalt och klyftorna ökar, indexet visar att både rika och fattiga länder misslyckats kapitalt med att förebygga ekonomisk ojämlikhet. Vi ser detta som otroligt oroväckande, särskilt sett till den stundande lågkonjunkturen, säger Suzanne Standfast.

Indexet är, utöver Oxfam, framtaget av organisationen Development Finance International (DPI).