Överskuldsatta hushåll sårbara i kris

Svensk ekonomi präglas av hög sysselsättning, relativt låg arbetslöshet och tillväxt. Det låga ränteläget har gjort det billigt att låna i högkonjunkturen och bidragit till att pumpa upp värdet på såväl bostäder som börsen till historiskt höga nivåer.

Men skulle ett krisläge uppstå kan det vända snabbt. Smällen blir mest kännbar för dem som har högst skulder jämfört med inkomster och tillgångar, varnar Henrik Braconier, chefsekonom på Finansinspektionen (FI).

– Det kommer att komma en kris förr eller senare. Men exakt hur den ser ut vet vi inte, säger han.

– Ett mönster man har sett i många finanskriser är att det föregås av en väldigt kraftig skulduppbyggnad i hushållssektorn och att de förstärks om hushållen är väldigt högt skuldsatta, tillägger han.

Över 4 100 miljarder kronor. Så stort är de svenska hushållens skuldberg. I runda slängar är skuldberget därmed dubbelt så stort som inför finanskrisen i kölvattnet på Lehman Brothers-kraschen 2008.

Skuldsättningen är även problematiskt hög i delar av näringslivet, särskilt bland kommersiella fastighetsbolag.

– Banken kan ta över den fastighet som är pantsatt, men om värdet på fastigheten har halverats kommer banken aldrig få tillbaka det den har lånat ut. Det var det som knäckte de svenska bankerna i 90-talskrisen, säger FI:s chefsekonom.

Enligt Braconier planerar FI under "senhösten" att lägga fram ett förslag som skärper kraven för banker som lånar ut till kommersiella fastighetsbolag.

Europeiska bankmyndigheten EBA:s stresstester, som utförts i samarbete med FI, visar att de svenska bankerna skulle klara även stora påfrestningar, som en recession som raderar ut 10 procent av ekonomin och trycker ned bostadspriserna med 40 procent.

Men lågkonjunkturen riskerar att bli både onödigt lång och onödigt djup då skuldberget är så stort. Det handlar om att krisen skulle tvinga många hushåll och företag att dra ned på konsumtion och investeringar.

– Det kommer att försvinna konsumtionsutrymme snabbare än vad det gjorde om du går tillbaka tio år i tiden, säger Braconier.

Han tillägger att en annan oroväckande faktor jämfört med 2008 är att utrymmet för Riksbanken att mildra kriseffekterna med räntesänkningar är mycket begränsat.

– Det är ingen som tror att de ska kunna sänka sin styrränta så mycket mer i dagsläget. Sedan kan de jobba med andra verktyg, men det är tveksamt hur mycket verkan de kommer att ha, säger Braconier.

– Det innebär att du kanske inte kommer kunna gynnas av en fallande boränta när du kommer in i nästa konjunkturnedgång. Vi har lite nått vägs ände där när det gäller penningpolitiken, tillägger han.

Att prislyft för aktier och bostäder har blåst upp hushållens tillgångar är i ett krisskede föga värt, enligt Braconier.

– Vi lurar oss själva om vi tror att vi kan sälja vår aktieportfölj i nästa kris. Det vill du sannolikt inte, för då har den minskat väldigt mycket i värde. Då är det inte pengar du kan använda.