Tyst Krayem vid terrormål i Bryssel

Tio personer, däribland Krayem, står som anklagade för förödelsen den 22 mars 2016 då terroristerna slog till mot Zaventemflygplatsen utanför Bryssel och ett tunnelbanetåg i centrum.

Hundratals personer skadades och 32 dödades när tre självmordsbombare slog till tidigt på morgonen. Även Krayem och en annan av de nu åtalade misstänks ha varit tilltänkta som självmordsbombare som backade ur i sista stund.

Rättens ordförande, Laurence Massart, inledde processen på måndagsmorgonen med att de anklagade fick identifiera sig. Krayem var dock motsträvig, rapporterar belgiska tidningen Le Soir, och ville varken resa sig eller uppge namn, ålder och yrke – till skillnad mot alla de andra.

Rättegången äger rum i militäralliansen Natos gamla högkvarter i nordöstra Bryssel och omges av ett stort säkerhetsuppbåd.

På plats finns även många anhöriga till offren eller personer som själva drabbades.

– Det är viktigt för mig att representera min syster. Jag är här för hennes skull i dag, säger belgiska Esmael, vars syster dödades i attackerna, till belgisk tv.

Domare Massart lovar att inte hålla på alltför länge.

– Vi ska inte sluta vid midnatt alla dagar, säger hon enligt Le Soirs direktrapportering.

De inledande dagarna väntas mest bestå av formaliteter. Den 19 december är det tänkt att de anklagade ska börja höras. Från den 18 januari är det dags för offer och anhöriga, följt av polisens utredare från februari.

Övriga åtalade är personer som anses ha hjälpt gruppen på olika sätt. Här ingår även Salah Abdeslam – ökänd som en av deltagarna i terrordåden i Paris som inträffade fyra månader före Brysselattacken, den 13 november 2015.

Abdeslam var den vintern Europas kanske mest efterspanade man. När polisen till sist lyckades gripa honom den 18 mars ledde det till att hans kumpaner slog till mot Bryssel fyra dagar senare. Enligt utredarna hade de egentligen tänkt slå mot Frankrike ytterligare en gång, sannolikt mot fotbolls-EM i juni 2016, men valde Bryssel i stället av rädsla över att själva gripas.

Både Abdeslam och Krayem är liksom flera andra av de åtalade redan dömda till långa fängelsestraff för sin delaktighet i Parisdåden.

Abdeslam har kallat sig "krigare för (terrororganisationen) Islamiska staten" vid tidigare rättegångar. I morse angav han i stället sitt yrke som mekaniker".

Formellt startade rättegången i Bryssel redan i september. Planerna att hålla de åtalade i särskilda glasburar i rättegångssalen ledde dock till skarpa protester från deras försvarsadvokater. Inför hotet om att de åtalade skulle tiga sig igenom hela processen beslutade rätten om en ombyggnad, som nu är genomförd.

Priset? Cirka 2,5 miljoner kronor och en och en halv månads försening.

Hela rättegången väntas pågå i minst sex månader, vilket gjort att flera av de framlottade jurymedlemmarna angett allehanda skäl för att slippa vara med.

En av de få som ursäktats är friidrottaren Kevin Borlée – med mängder av EM- och VM-medaljer på 400 meter i prisskåpet.

– Jag fick dispens redan vid första kallelsen. Om jag skulle delta i processen, i flera månader, skulle jag inte längre kunna träna inför VM nästa år. Jag skulle inte kunna tävla för Belgien längre, förklarade Borlée för tidningen Sudinfo i förra veckan.