Hundratusentals i protest mot ny pensionsålder
Tidvis gick det hett till med sammandrabbningar mellan polis och demonstranter, men mestadels verkade lördagens demonstrationer ha genomförts under ordnade former, rapporterar medier på plats.
Minst en bil eldades upp och innehållet i papperskorgar brann på en av Paris huvudgator. Enligt Parispolisen greps åtta orosmakare under dagen.
Facket: Rekordmånga i protest
I och med att demonstrationerna ägde rum på en lördag denna gång – och inte i arbetsveckan som under de tre tidigare protesterna – hoppades arrangörerna kunna samla rekordmånga arga fransmän på gatorna. Denna gång var inte heller några tåg- eller tunnelbanestrejker utlysta.
Förväntningarna som luftades under dagen var att hundratusentals – inte minst helglediga unga människor – skulle demonstrera under dagen.
Enligt en av arrangörerna, den vänsterradikala fackföreningen CGT, protesterade runt 500 000 bara i huvudstaden Paris – vilket i så fall skulle övertrumfa protesterna den 7 februari då 400 000 räknades in av samma fackförbund.
Men enligt det franska inrikesdepartementet, som så gott som alltid presenterar lägre siffror, protesterade cirka 963 000 i hela landet under lördagen, och omkring 93 000 i Paris.
Flera demonstranter protesterade familjevis på väg mot det stora torget Place de la Republique i den franska huvudstaden. En tonårspojke bar ett plakat med texten: "Jag vill inte att mina föräldrar ska dö på sitt jobb".
Redan låg pensionsålder
President Emmanuel Macrons pensionsreform är starkt ifrågasatt och tonläget i debatten blir allt hårdare. Enligt mätningar är två tredjedelar av befolkningen skeptiska till ändringarna.
Reformen innebär att den franska pensionsåldern – som är en av Europas lägsta – höjs från 62 till 64 år och att fransmännen måste jobba fler år för att få full pension. Enligt mätningar är två tredjedelar av befolkningen skeptiska till ändringarna.
Nya protester är planerade att hållas den 16 februari.
Fakta: Den franska pensionen
Den allmänna pensionsåldern i Frankrike sänktes från 65 till 60 år 1982, under den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet), som då hade tagit över makten med stöd av Kommunistpartiet.
Sedan dess har det gjorts återkommande försök att ändra lagstiftningen – försök som fransmännen protesterat med kraft mot.
1995, när Mitterrand hade ersatts på presidentposten av den borgerlige Jacques Chirac, gjordes ett försök att införa ett universellt pensionssystem och höja pensionsåldern inom offentlig sektor. Miljontals fransmän gick ut på gatorna och demonstrerade i tre veckors tid, i vad som har beskrivits som de mest omfattande protesterna i Frankrike sedan Majrevolten 1968. Pensionsförslagen drogs tillbaka.
2010 var det president Nicolas Sarkozy som ville höja pensionsåldern till 62. Det var då de fackliga centralorganisationerna senast gjorde gemensam sak och utlyste generalstrejk. Miljontals människor gick ut på gatorna i protest. Pensionsåldern höjdes, även om regeringen gick med på mindre eftergifter.
I slutet av 2019 och början av 2020 utlystes stora strejker i landet mot president Emmanuel Macrons planer på en stor omvälvning av pensionssystemet. Strejkerna var de mest långvariga sedan 1968 och stöddes av en majoritet av fransmännen. I slutänden lades planerna på is, delvis med anledning av covidpandemin.