Ny premiärminister nominerad efter krigsvarning
Moldaviens president Maia Sandu står bakom nomineringen av västvänlige Dorin Recean, som troligtvis kommer att tillsättas utan hinder.
– Den nya regeringen ska utformas omgående och ska leda landet på vägen mot återuppbyggnad, säger Sandu i ett tv-sänt uttalande.
– Vi behöver enighet för att ta oss igenom den tuffa tiden som vi går igenom.
"Tog över en regering i kris"
Den avgående Natalia Gavrilita, som valdes till premiärminister sommaren 2021, säger att hon har styrt landet under en kontinuerlig kris på grund av det ryska invasionskriget i grannlandet.
"Vi tog över en regering i kris och förde en politik för utveckling, mot korruption och för integrering med EU", skriver hon i ett uttalande och fortsätter:
"Vi ställdes omedelbart inför energiutpressning och de trodde att vi skulle ge upp – precis som den förra regeringen som svek nationens intressen, men så blev det inte."
Förklarade undantagstillstånd
Moldavien förklarade undantagstillstånd strax efter att Ryssland inledde anfallskriget i Ukraina i februari 2022. Därefter har bekymren avlöst varandra: energikris, skyhög inflation och incidenter med ryska robotar över moldaviskt luftrum.
Senast på fredagen kom uppgifter om att en rysk robot kränkt moldaviskt och rumänskt luftrum innan de slog ned i Ukraina. Rumänien tillbakavisar uppgifterna, medan försvarsdepartementet i Chisinau bekräftat att en robot inkräktat på landets luftrum.
I torsdags varnade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att Moldavien står näst på tur att "förstöras" av Ryssland.
Från den moldaviska underrättelsetjänsten Sis kom kort därpå liknande uppgifter.
"Sis bekräftar att, både från informationen som presenterats av vår ukrainska partner och även från våra operativa insatser, så har subversiva aktiviteter med målet att underminera, destabilisera och kränka Moldavien identifierats", uppger underrättelsetjänsten i ett uttalande.
Ryskstödda utbrytare
Ryssland stödjer och möjliggör sedan många år ett utbrytarstyre i regionen Transnistrien i östra Moldavien. Där finns omkring 1 500 soldater som av Ryssland beskrivs som fredsbevarande styrkor.
När Ryssland inledde invasionen av Ukraina och avancerade i landets södra del bedömdes planen vara att skapa en landbrygga till Transnistrien längs med Svarta havets kust, men de ryska styrkorna stoppades och har sedan motats tillbaka.
En ny moldavisk regering behöver den godkännas av landets 101 platser stora parlament.
Fakta: Moldavien och Transnistrien
Moldavien ligger mellan Rumänien och Ukraina, nära Svarta havets nordvästra strand.
Landet är ungefär 34 000 kvadratkilometer stort, vilket är ungefär lika stort som det svenska landskapet Jämtland. Det har 3,5 miljoner människor och huvudstaden heter Chisinau. Rumänska är officiellt språk (med en varietet som ibland kallas moldaviska), men många talar också ryska, ukrainska eller minoritetsspråket gagauziska.
Ungefär var sjunde invånare bor i utbrytarrepubliken Transnistrien, som sedan 1992 är en självstyrande landremsa längs med Moldaviens östra gräns mot Ukraina. Området är till ytan ungefär lika stort som Gästrikland.
Namnet Transnistrien kommer från att området ligger "på andra sidan Dnestr", en flod som skiljer området åt från övriga Moldavien.
Efter andra världskriget inkorporerades Transnistrien i den sovjetiska delrepubliken Moldavien. När Sovjetunionen föll samman fanns det bland delrepublikens icke-rumänskspråkiga invånare viss vilja att hålla fast vid banden till Moskva, snarare än att stärka dem med Rumänien. Transnistrien utropade sig till en separat sovjetrepublik och 1992 utkämpades ett kort krig, med åtminstone 600–700 dödsoffer. Den ryska armén gick in på transnistriernas sida innan det slutade med en vapenvila.
Sedan dess fungerar Transnistrien i praktiken som en självstyrande stat med ryskt stöd och rysk truppnärvaro, även om det internationellt endast erkänns som en del av Moldavien.
Den största staden heter Tiraspol. Flagga och statsvapen pryds ännu av hammaren och skäran.
