Massaker mörkas – nu också i Hongkong

Den 4 juni 1989 rullade stridsvagnar in och elitsoldater slog ned studentledda demonstrationer vid Himmelska fridens torg i Kinas huvudstad. Hur många som dödades är okänt, men enligt uppskattningar kan tusentals människoliv ha släckts.

I Peking har myndigheterna sedan länge lagt locket på kring händelsen för 33 år sedan. I Hongkong har det dock gått att hålla minnesceremonier och undervisa om massakern i skolorna. Men mycket har förändrats i det tidigare i hög grad självstyrande Hongkong sedan den svepande säkerhetslagen infördes för två år sedan. Minnesceremonierna har förbjudits och många har gripits sedan de trotsat förbud mot att delta i dem.

– Vår slutsats är att vi inte vill bryta mot någon lag i Hongkong, säger pastor Martin Ip som är verksam vid en organisation för katolska studenter, till nyhetsbyrån AFP efter beskedet att de katolska mässorna ställs in i år.

Säkerhetslagen är enligt regimen i Peking nödvändig för att återfå stabiliteten i Hongkong efter de omfattande demokratiprotesterna där 2019. Formuleringarna i lagen är luddiga, vilket gör att tolkningarna av vad som kan utgöra ett brott kan vara många.

– Det är avsikten, folk börjar censurera sig själva helt enkelt. Man har ju sett att en hel del kritiker, politiker och journalister har blivit arresterade, säger Johan Englund, Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

Sedan lagen infördes har minnesceremonier för för massakern på Himmelska fridens torg förbjudits, statyer till minne av händelsen har tagits ned, ett museum har tvingats stänga och Hong Kong Alliance, som varit en av de mest framträdande organisatörerna av minnesceremonier, har upplösts.

Tidigare har tiotusentals människor deltagit i samlingarna.

– Från kommunistpartiets håll anses det här vara destabiliserande och förljuget. Man tar det som en uppenbar utmaning mot partiet när man vill påminna om det här, säger Johan Englund.

Nyligen greps en 90-årig pensionerad kardinal inom katolska kyrkan, tidigare Hongkongbiskopen Joseph Zen, tillsammans med andra demokratiaktivister i Hongkong med hänvisning till säkerhetslagen. Han släpptes några timmar senare efter internationella protester.

– Jag kan tänka mig att katolska kyrkan känner att man har fått en påminnelse om att den inte är skyddad och att de vill ta det säkra före det osäkra, säger Johan Englund.

Genom att statuera exempel med gripanden blir folk rädda för att protestera eftersom det föreligger uppenbara risker.

– Det blir allt mer kvävt i Hongkong när det gäller yttrandefriheten. Det här är ett tydligt exempel på det.

Men är det ens möjligt att lägga locket på för ett helt folk där många har minnen av det som hände? De äldre generationerna kommer ihåg, men de yngre får ingen undervisning om det som hände och många äldre avstår att prata om det eftersom det är ett känsligt ämne, säger Johan Englund.

– Vad går egentligen att radera i dag när vi har internet? Det är svårt, men man försöker lägga locket på. Generation för generation suddas det bort allt mer.