Militärer som kritiserar "galen" kanal grips
Över 100 tidigare amiraler ställde sig i helgen bakom ett öppet brev, där ett gigantiskt kanalbygge som planeras väster om Istanbul ifrågasätts. Regeringen ser brevet som militär inblandning i civila frågor, och beskriver undertecknarna som potentiella kuppmakare.
En brottsutredning inleddes i söndags, och på måndagen meddelar åklagarmyndigheten att de exmilitärer, minst tio, som anses vara drivande bakom brevet ska gripas.
Löser flaskhals
De anklagas enligt mediebolaget NTV för "användande av makt och våld för att störta samhällsordningen". Bedömare kallar enligt nyhetsbyrån AFP bråket för den värsta tvisten mellan Erdogan och militären sedan kuppförsöket i Turkiet 2016.
Kanal Istanbul utmålas av förespråkarna som Turkiets motsvarighet till Panama- eller Suezkanalen. Den ska lösa en flaskhals för handeln, genom att komplettera den överbelastade Bosporen med en ny stor sjörutt för transporter från Svarta havet till Marmarasjön och vidare ut på världshaven.
Kanalen skulle göra den yttersta delen av Östra Thrakien, där den europeiska delen av Istanbul ligger, till en ö. Bygget är budgeterat till motsvarande runt 100 miljarder kronor, och skulle samordnas med ambitiösa motorvägar och linjer för höghastighetståg.
Galna planer
Redan när det började talas om det gigantiska projektet på 00-talet kallade turkiska medier planerna för galna. Recep Tayyip Erdogan, som då var premiärminister, valde att tolka det positivt, och beskrev det som just en galet stor satsning när han offentliggjorde planerna 2011.
Invändningarna är dels att Turkiet inte har råd, dels att miljökonsekvenserna skulle bli stora och oförutsägbara. Bland annat skulle sjöar som står för mycket av vattenförsörjningen för storstadsområdets 15 miljoner invånare försvinna.
Men amiralerna siktar mest in sig på ett annat argument; Montreaux-konventionen. Denna internationella uppgörelse från 1936 reglerar sjötrafiken i Bosporen, och innebär i korthet att civila fartyg har fri passage medan militär trafik är begränsad.
Oroande debatt
Frågan är om Montreaux-konventionen skulle gälla även Kanal Istanbul. Om inte skulle Turkiets regering kunna tjäna stora pengar på avgifter, som Panama och Egypten gör med Panama- respektive Suezkanalen. Det skulle också ge både Turkiets och andra länders marinstridskrafter helt nya möjligheter – vilket kan ställa maktbalansen i regionen på ända och redan har fått Ryssland att reagera starkt.
Montreaux-konventionen är "bästa skyddet för turkiska intressen", heter det i brevet, och att överhuvudtaget öppna frågan om dess giltighet för debatt är "oroande".
"Vi tycker att man ska avstå från alla typer av retorik och handlingar som kan innebära ifrågasättande av Montreaux-konventionen", står det i brevet.
Tvisten kommer olämpligt för Erdogan, som på tisdagen tar emot EU:s ledare Ursula von der Leyen och Charles Michel i Ankara i hopp om att lappa ihop relationen till Europa.
Fakta: Recep Tayyip Erdogan
Recep Tayyip Erdogan är 67 år gammal. Han har de senaste decennierna dominerat turkisk politik och styrt med allt hårdare hand.
Det politiska genombrottet kom 1994 när han valdes till borgmästare i Istanbul för det islamistiska Välfärdspartiet. Tre år senare dömdes han dock till tio månaders fängelse för uppvigling, efter att ha läst upp en religiös dikt. 1998 förbjöds dessutom partiet.
2001 grundade Erdogan i stället det konservativt islamistiska Rättvise- och utvecklingspartiet, AKP. Via den plattformen blev Erdogan premiärminister 2003.
I augusti 2014 övergick han till presidentposten, efter att ha fått nästan 52 procent av rösterna redan i den första omgången av presidentvalet. En författningsändring 2017 har sedan dess stärkt presidentposten ytterligare och gjort honom till både stats- och regeringschef.
