Annons

Ja och nej till medlarförslag om nytt löneavtal

Ett långt löneavtal för att skapa stabilitet på arbetsmarknaden, föreslår medlarna i ett första bud i de viktiga löneförhandlingarna inom industrin.
Arbetsgivarna säger ja, med viss tvekan.
Facken tycker läget är för osäkert.
Arbetsmarknad • Publicerad 10 mars 2023
Marie Nilsson, ordförande IF Metall och Per-Olof Sjöö, ordförande GS, är några av parterna som fått ett första bud från medlarna i avtalsrörelsen. Arkivbild.
Marie Nilsson, ordförande IF Metall och Per-Olof Sjöö, ordförande GS, är några av parterna som fått ett första bud från medlarna i avtalsrörelsen. Arkivbild.Foto: Claudio Bresciani/TT

Snart ska det avgöras – hur stora blir löneökningarna det kommande året/åren? Vad fack och arbetsgivare inom exportindustrin kommer överens om brukar sätta det så kallade lönemärket för hela den svenska arbetsmarknaden.

Med bara några veckor kvar innan det gamla avtalet löper ut (31 mars), har de så kallade opartiska ordföranden, medlarna, trätt in på arenan. Som brukligt föreslår de i en första avtalsskiss avtalets längd (inga lönenivåer i det här skedet) vilket i nuvarande osäkra värld med skenande inflation och en befarad lågkonjunktur runt hörnet blir en extra viktig pusselbit.

Tre år

Annons

Medlarnas förslag är en treårig avtalsperiod med löneökningar varje år.

Arbetsgivarna i basindustrin, Industriarbetsgivarna, tackar i det här skedet ja, men förstås under förutsättning att de så småningom kan köpa innehållet i överenskommelsen. Arbetsgivarparternas ingång är som alltid, förutsägbarhet, långsiktighet och stabilitet. Det nås bäst med långa löneavtal.

"Ett längre avtal ger inte bara hela den svenska arbetsmarknaden långsiktiga spelregler, utan det ger också andra samhällsaktörer förutsägbarhet och detta är viktigt i de turbulenta tider som vi befinner oss i med hög inflation, krig i Ukraina och geopolitiska spänningar", skriver förhandlingschef Per Widolf.

Teknikföretagen, som representerar bland andra verkstadsindustrin, är visserligen för ett långt avtal men är mer skeptisk denna gång.

"De just nu pågående, genomgripande, omvärldshändelserna gör utvecklingen utomordentligt svårbedömd, och det dämpar naturligtvis möjligheterna att landa i ett långt avtal", skriver förhandlingschef Tomas Undin.

"För osäkert läge"

Facken säger i det här inledande skedet nej.

– Det är ett alldeles för osäkert läge att teckna ett så långt avtal, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Men det är klart, om innehållet blir det rätta är hon ändå öppen för ett längre avtal. Men då krävs framfört allt högre löneökningar för de sämst avlönade.

Max två år långt avtal, är fackens samlade inställning, om det andra året är uppsägningsbart.

Några lönenivåer ingår inte i den första avtalsskissen. De kommer i nästa medlarbud. Och där står parterna fortsatt långt i från varandra.

Annons

Facken begärde i höstas 4,4 procent i lönepåslag i ett ettårigt avtal. Arbetsgivarna svarade strax före jul med två procent i löneökning plus ett engångsbelopp på 3 000 kronor i ett ettårigt avtal.

I industriförhandlingarna ingår på arbetsgivarsidan, bland andra Industriarbetsgivarna, Teknikföretagen, Ikem, och på den fackliga sidan IF Metall, GS, Livs, Unionen och Sveriges Ingenjörer.

Fakta: Över två miljoner anställda

Årets stora avtalsrörelse inleds som brukligt med industrins löneförhandlingar som nu går in på upploppet. Deras löneavtal har de senaste 25 åren fungerat som märke för resten av arbetsmarknaden.

Cirka 470 avtal av totalt 655 avtal på hela arbetsmarknaden ska omförhandlas 2023. Dessa avtal omfattar cirka 2,3 miljoner anställda.

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons