Män vid roder – kvinnornas fasa

Att vara hopp-i-land-Kalle har sina risker. Hälften av alla personskador sker vid tilläggning, ibland även enstaka dödsfall.

Fast Kalle borde nog bytas ut mot Lisa. Det är nämligen nästan alltid en kvinna som står i fören när klipporna nalkas. Det vet alla som vistas till sjöss och också något som statistiken pekar på.

I Transportstyrelsens båtlivsundersökning svarar åtta av tio män att de står vid rodret eller ratten. Att då kvinnorna, enligt samma undersökning, i dubbelt så hög utsträckning än männen räds just hoppet i land som den största faran för personskada, efter grundstötning, är därmed inte så konstigt. 16 procent av männen är skraja mot 29 procent av kvinnorna.

Jämställdheten på sjön har helt enkelt inte kommit särskilt långt.

Att dela på sysslor och ansvar skulle ge en bättre säkerhet, enligt Andreas Tapani, enhetschef på Transportstyrelsen.

– Dela på uppgiften, det är bra för förståelsen, det ökar kunskapen för alla ombord, säger han.

Fler män skulle då förstå att hoppa i land från en meters håll, från rörlig materia, inte är så lätt alla gånger, enligt Andreas Tapani.

Transportstyrelsen vill egentligen inte prata om hoppet i land. Man ska kliva i land. Det är budskapet inför årets båtsommar för att få ner antalet personskador till sjöss.

Men även om kvinnor rent generellt svarar att de genom sin utsatta situation i fören är mer oroliga för personskador, så visar den faktiska skadestatistiken något annat.

I de rapporterade fallen var bara lite drygt hälften kvinnor som hade kommit till skada. Men statistiken ska tas med en nypa salt, det är förhållandevis få skador som kommer en bredare allmänhet till kännedom, enligt Transportstyrelsen.

I sommar träder en ny lag i kraft som ska göra det obligatoriskt för all personal inom polis, sjukvård och kustbevakning att rapportera olyckor.

Syftet är att sätta fokus på de här frågorna, enligt Andreas Tapani.