LO: Räntehöjning kan öka lönekraven

I sin nya extra ekonomiska rapport med anledning av Ukrainakriget avråder LO-ekonomerna starkt från att höja styrräntan i närtid (i år) för att hejda den kraftigt stigande inflationen.

– Det vore missriktat. Det är inte hög efterfrågan eller höga löner som driver inflationen, säger Laura Hartman.

Det är de skenande energipriserna, el och drivmedel, som är den stora inflationsboven just nu, enligt henne. En prisuppgång som inletts redan innan men som fått extra bränsle av Rysslands attack på Ukraina.

– Räntevapnet får inte Putin (Rysslands president) att ändra sig, fortsätter hon.

Däremot riskerar en räntehöjning från Riksbanken att strypa ekonomin och urholka hushållens marginaler än mer.

– Och det kan i stället öka lönekraven, säger Hartman.

Just höga inflationsförväntningar och högre lönekrav för att kompensera sig är det som brukar beskrivas som mest hotfullt – att det ger en mer bestående inflationsspiral.

Samtidigt vill LO-ekonomerna att regeringen och staten gör ännu större offentliga satsningar och tillåter statsfinanserna att gå back och statsskulden öka. Sverige har råd och behovet är stort, dels för att mota den rekordhöga långtidsarbetslösheten, dels för att ha råd med klimatomställningen av Sverige.

Men högre offentliga utgifter kan spä på inflationen ytterligare, i alla fall i teorin.

– Men det finns ingen empirisk evidens för det. Vi menar att man aldrig riktigt testat det, säger Laura Hartman.

Hennes syn är i det här läget, även om Ukrainakriget gör det osedvanligt svårt att göra ekonomiska prognoser, att inflationen faller tillbaka andra halva av 2022 och blir mer normal nästa år, runt två procent. Baserat på det bör löneökningarna landa på 3,5 procent nästa år, inflationen plus en produktivitetsutveckling på 1,5 procent, enligt Hartman som betonar att det inte ska ses som ett inspel i kommande hösts stora avtalsrörelse.

Men visst, den höga inflationen lär göra lönerörelsen mer stökig än vanligt med ett högre lönetryck, spår hon.