Litauen stoppar EU-drönarpengar till Belarus
EU har ett program där pengar går från Bryssel till Belarus för inköp av bland annat drönare. Syftet är att stärka övervakningskapaciteten mot människohandel och illegala migrationsströmmar i gränstrakterna mot EU-länderna Litauen och Lettland.
Men under de senaste dagarna har farhågor luftats om att president Aleksandr Lukasjenkos hårt pressade regim i Minsk i stället använder drönarna vid de massprotester som hålls i landet, och för att på annat sätt göra livet surt för oppositionella.
Nu uppger Tautvydas Tamulevicius, biträdande inrikesminister i Litauen, att Vilnius har fryst nya utbetalningar till Minsk inom programmet på 5,8 miljoner euro (drygt 60 miljoner kronor).
– Beslutet har tagits på grund av risken för att pengarna kan missbrukas, säger han.
"Folkets säkerhet"
Enligt Tamulevicius kommer inga pengar att betalas ut innan EU-kommissionen gjort klargöranden i frågan.
Tusentals människor har gripits i Belarus efter det ifrågasatta presidentvalet den 9 augusti och många rapporter finns om misshandel och tortyr i polisarrester och häkten.
Ett 40-tal EU-parlamentariker uppmanade på torsdagen myndigheterna i Litauen och Bryssel att "grundligt utreda" frågan om övervakningsdrönarna.
"Ett byråkratiskt genomförande av projektaktiviteter medan man ignorerar situationen på marken kan resultera i att det belarusiska folkets säkerhet äventyras", skriver parlamentarikerna i ett öppet brev.
Ambassadörer hemkallas
Inte minst Polen och Litauen har ifrågasatt att Lukasjenko verkligen vann valet, och i fredags kallade Minsk hem sina ambassadörer därifrån.
Det fick till följd att Polen och Litauen på tisdagen återkallade sina ambassadörer från Minsk, och att Estland och Lettland gjorde samma sak på onsdagen. Nu följer även Tjeckien, Slovakien och Bulgarien efter.
"Steg tagna av Belarus myndigheter mot andra EU-stater är oacceptabla. EU är fortsatt enigt i sitt stöd till folket i Belarus", skriver Ivan Korcok, Slovakiens utrikesminister, på Twitter.
Fakta: Protesterna i Belarus
Belarus 66-årige president Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten i den tidigare Sovjetrepubliken sedan 1994, och brukar kallas Europas sista diktator.
Efter presidentvalet den 9 augusti 2020 – då Lukasjenko utropade sig till segrare och hävdade att han vunnit 80 procent av rösterna – utbröt protester av en omfattning som inte skådats sedan Sovjetunionens upplösning.
Tusentals personer har sedan dess gripits och vittnesmålen om polismisshandel och tortyr är många.