Lars Vilks dök upp på konstkonferens

En stram vakt med hörsnäcka i örat antydde att något ovanligt var på gång på seminariet som Kalmar konstmuseum och Ölands folkhögskola bjudit in till.

Det visade sig vara riktigt, och efter visst tekniskt strul och med de två vakterna sittande längst bak i salen, berättade Lars Vilks den 32 år långa historien om de olagliga konstverken på Kullaberg.

– Det handlar om ohörsamhet och konfrontation för att öppna något nytt, sade han till den ungefär 50 personer stora publiken.

Lars Vilks är numera kanske mest känd för sina Muhammedkarikatyrer och det därmed sammanhängande mordhotet, men hans hastiga Ölandsbesök handlade uteslutande om de illegala konstverken på Skånes nordkust.

Han visade hur träbyggnaden Nimis växte fram på stranden, från några oansenliga plankor 1980 via ett otal juridiska processer, stormar och bränder, till dagens tämligen accepterade turistattraktion. Framför allt beskrivningarna av länsstyrelsens vedermödor och besiktningar för att stoppa bygget väckte stor munterhet.

– Media skapar verket, sade Vilks och berättade om hur byråkraterna i början helt negligerade massmedierna i tron att det bara handlade om juridik.

– Jag förlorade de flesta rättegångar, men en förlorande konstnär är det bästa resultatet, sade han.

Och processen är långt ifrån slut. I dag, tisdag, kommer domen sedan en av Vilks livvakter i höstas polisanmälde honom för att ha huggit ner en gran. Åklagaren kräver att Vilks ska betala så kallad företagsbot på 50 000 kronor.

Lars Vilks framträdande är en del av en större tvådagarskonferens om konst i?det offentliga rummet som arrangeras av Kalmar konstmuseum och Ölands folkhögskola. Behövs verkligen ytterligare offentliga konstverk, är den övergripande frågan.

Ett flertal svenska och polska konstnärer deltar. Bland andra Lukasz Surowiec från Polen som gjort sig känd för projektet Berlin-Birkenau där björkar från koncentrationslägret planterats runt om i Berlin. Kalmarkonstnären Oscar Guermouche är en annan medverkande.