Krukmakare vill fånga ruffig känsla

- Man kan säga att jag är född i en keramikverkstad, som var en av de sista spillrorna av lergodskeramiken. Min mamma drev en keramikverkstad i Bromma på 60-talet och där började jag tidigt att formge produkter, men inte alls i samma traditionella stil som jag arbetar i i dag, säger hon.

Viktigt att fortsätta

Med en verkstad fylld av yrkesdrejare bestämde hon sig för att inte ägna sitt liv åt keramik, men som 20-åring stod Maria Ekberg ändå som ansvarig med tre anställda. Sedan dess har hantverket fortsatt att fascinera henne.

- Det känns extra viktigt att fortsätta i äldre lergodsteknik eftersom den mesta keramiken tillverkas i stengods i dag, säger hon.

- Numera saknas även skolning i hantverket där Capellagården är en av ett fåtal svenska skolor som lär ut hantverksskickligheten drejning.

Verkstaden är fylld med rustika krukor, kannor, spilkumar och paradfat drejade för hand efter traditionella modeller med motiv och glasyr hämtade ur den svenska allmogekulturen.

Men även baljor och keramik i en mer samtida stil, där det moderna och personliga uttrycket kombinerats med det mer traditionella.

- Ju mer jag arbetat som keramiker desto mer har jag inriktat mig på det funktionella. Därför arbetar jag i stort sett bara med brukskeramik i dag, säger hon.

Forskade i Gränna

I början av 90-talet flyttade Maria Ekberg till Gränna och blev en av de första hantverkarna som startade ateljéverksamhet i Hallska gården, numera ett av Jönköpings största turistmål.

Under tiden i Gränna började hon arbeta på länsmuseet i Jönköping där hon både drejade i gammal lergodsteknik och forskade i museets magasin av bevarat lergods från 1700- och 1800-talen.

Drejskivan kom till Småland på 1600-talet och sedan dess har formen och tekniken behållit sin prägel.

- Men genom att studera krukor och skärvor med mina keramikögon lärde jag känna lerans geografiska skillnader och urskilja traktens olika krukmakare.

Sedan dess har allmogekeramik varit hennes främsta inspirationskälla.

- Keramiken är känslig för trender och yttre påverkan. Mycket av lergodstillverkningen i Sverige influeras av England och Japan vilket är ytterligare en anledning att arbeta i svensk allmogestil.

Detaljerad penseldekor

Studierna på Jönköpings länsmuseum ledde även till kunskaper inom allmogekulturens penseldekorering som hon frekvent arbetar med på både på sin brukskeramik och på sitt lergodskakel.

Under 1700- och 1800-talen försökte man efterlikna det importerade vita porslinet från Kina. Men den vita leran hade ännu inte nått Sverige och glasyren förblev gul efter ständiga föroreningar - vilket är bakgrunden till Maria Ekbergs honungsgula keramik med detaljerad penseldekor som vill kunna referera till något ursprungligt.

- Jag vill fånga den ruffiga känslan som försvunnit då fabrikstillverkningen utvecklats och använder samma förebilder som man gjorde förr; växtlighet, jord och bondekultur. Men givetvis är mitt tillvägagångssätt lite modernare, säger Maria Ekberg.

Anna-Karin Sandström