Krisen splittrade Norden – så ska såren läkas
– Vi ska ha en nordisk renässans, vi ska inte bara tillbaka till det vi hade, vi ska längre upp, säger Haarder vid en pressträff i Köpenhamn, där nordiska parlamentariker och ministrar samlas för att ta itu med Nordens framtidsfrågor.
Det nordiska samarbetet har varit långt och framgångsrikt, konstaterar Haarder, som också är folketingsledamot för borgerligt liberala Venstre i Danmark. Han pekar på att passunionen och den gemensamma arbetsmarknaden har fungerat perfekt från 1950-talet ända fram till pandemin.
Många drabbade
När coronan slog till blev det över en natt i vissa fall omöjligt och i många fall väldigt tidsödande och krångligt att jobbpendla till ett nordiskt grannland. Det blev omöjligt att träffa familjemedlemmar på andra sidan gränsen och sommarstugeägare nekades på grund av gränsstängningar tillgång till sina egna hus. Studenter, företagare – listan över drabbade blir lång.
Medborgarnas tro på ett öppet Norden har fått sig en knäck, konstaterar Nordiska rådet.
När de nordiska statsministrarna under onsdagen möter parlamentarikerna i Nordiska rådet hamnar därför den gemensamma visionen i fokus: Hur ska Norden bli världens mest integrerade och hållbara region 2030?
Kräver samordning
Alla de nordiska avtalen måste genomlysas på nytt, anser Nordiska rådet. I framtiden måste restriktioner, lagändringar och bestämmelser som påverkar den fria rörligheten mellan de nordiska länderna koordineras genom nordiskt ministersamarbete.
Det krävs också ett nytt nordiskt avtal om beredskapssamarbete och krishantering, enligt Nordiska rådet, som vill se en likartad eller gemensam krisberedskapslag i de nordiska länderna.
– Målet är att vi i framtiden ska hjälpa varandra, säger Bertel Haarder.
Precis som de nordiska länderna samarbetar i försvars- och välfärdsfrågor, måste ett beredskapssamarbete byggas upp, enligt Nordiska rådet. Ett led i detta kan vara att främja konkreta gemensamma projekt kring forskning och produktion av till exempel medicin och vacciner.
Utrikespolitik och försvar
Utrikes- och försvarspolitik kommer också att få stort utrymme under Nordiska rådets session i Köpenhamn och under onsdagen är Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på plats.
– För bara några år sedan skulle det ha varit otänkbart att prata så mycket om utrikespolitik, säger Nordiska rådets vice president, Annette Lind, dansk S-parlamentariker.
Här finns mycket att bygga vidare på, anser hon, och pekar särskilt på hur de nordiska länderna samarbetat i Afghanistan, både före och efter talibanernas återintåg.
– När världen brinner är det viktigt att vi i Norden håller ihop, säger Anette Lind.
Fakta: Förslag för stärkt nordisk beredskap
Jan-Erik Enestam, tidigare direktör för Nordiska rådet, har på uppdrag av de nordiska samarbetsministrarna tagit fram tolv förslag kring hur nordisk civil beredskap ska kunna stärkas.
Han föreslår bland annat en gemensam nordisk enhet för civil krisberedskap som får i uppgift att utveckla ett system för tidig varning, analys och preliminära händelseförlopp som kan leda till kriser, till exempel pandemier, extremväder eller stora flyktingrörelser.
Utredaren vill se ett nordiskt system för regelbundna gemensamma övningar för relevanta civila krisscenarier för myndigheter och andra centrala aktörer.
I sin rapport efterlyser han också ett gemensamt nordiskt reseintyg, som ger nordiska invånare som uppfyller vissa kriterier rätt att resa inom Norden när rörelsefriheten är begränsad av tvingande skäl.
För att träna sig på gemensam upphandling under kriser bör de nordiska länderna i ett pilotprojekt tillsammans upphandla vaccin mot säsongsinfluensa, föreslår Edenstam.
Han anser också att de nordiska länderna ska undersöka möjligheten att inrätta gemensamma beredskapslager för till exempel medicinsk utrustning och materiel.
Källa: Nordiska rådet
Fakta: Förslag för stärkt nordisk beredskap
Fakta: Nordiska rådet
Nordiska rådet är det officiella organet för samarbetet mellan de nordiska parlamenten. Rådet har 87 medlemmar som kommer från Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Färöarna, Grönland och Åland.
Under 2021 har Danmark presidentskapet i rådet. President är Bertel Haarder (Venstre).
Nordiska rådet samlas till två årliga möten, varav ett nu pågår i Köpenhamn den 2–4 november. Bland annat avhandlas försvars- och utrikespolitik samt krisberedskap. Under onsdagen gästas Nordiska rådet av Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Det blir också toppmöte mellan de nordiska statsministrarna samt regeringscheferna för Grönland, Färöarna och Åland. Sverige representeras dock inte av statsministern utan av utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) som har ansvar för nordiska frågor.
Källa: Nordiska rådet