Kolerautbrott riskerar förvärras efter skalvet

Damaskus, där Johanna Lönn, hälsorådgivare på Röda Korset befinner sig, var inte bland det värst drabbade områdena vid det första skalvet. Men under efterskalven rasade byggnader även där, som förutom dödsfall lett till att många människor inte kan återvända till sina bostäder. Men värst drabbade är områden i nordvästra Syrien dit hjälpinsatserna nu styrs.

– Även om ett hus ser okej ut måste det kontrolleras av ingenjörer innan man kan flytta in igen eftersom risken att det rasar är stort, säger Johanna Lönn.

Hon kom till Damaskus från Sverige för två veckor sedan för att arbeta med ett pågående kolerautbrott som nu riskerar att förvärras, framför allt i Syrien.

Kolerabakterien sprids via vatten och toaletter genom bristande hygien, något som snabbt blir ett problem när folk tvingas leva tätt tillsammans i tält eller i andra provisoriska bostäder.

– Nu bor massor av människor tillsammans i skolor, moskéer och andra tillfälliga bostäder med brist på rent vatten. Framför allt barn riskerar att drabbas hårt eftersom de så snabbt blir uttorkade, säger Lönn.

Enligt Röda Korset är utbrott av bland annat kolera en av de största farhågorna vid naturkatastrofer, och med snabb hjälp på plats går det att förhindra.

– Det finns ett enormt behov av i princip allting i de värst drabbade områdena – mediciner, mat, bränsle, tillfälliga bostäder och sjukvård, säger Johanna Lönn.

När jordbävningen slog till låg hon själv och sov, och vaknade av att sängen skakade. Arbetet på plats tog snabbt en annan riktning.

– Eftersom vi här i Damaskus har el under åtminstone delar av dygnet och även tillgång till mat och vatten försöker vi arbeta med att koordinera resurserna härifrån.

Det handlar bland annat om att se till att människor får vård och tak över huvudet.

– Det är minusgrader men människor vågar inte återvända till sina hem av rädsla för att de ska rasa, säger hon.

Röda korset hade redan före jordbävningen personal och strukturer på plats i Syrien vilket gjorde att de, liksom deras samarbetsorganisationer, kunde agera snabbt. Enligt Johanna Lönn har det varit avgörande eftersom det finns ett uppbyggt förtroende.

Till exempel har flera mobila hälsocentraler flyttats till drabbade områden. På många håll är sjukhus och vårdinrättningar inte funktionsdugliga efter skalven. Många av de volontärer Lönn arbetar med på plats har också förlorat släktingar eller sina hem.

Den senaste dödssiffran efter skalvet i både Turkiet och Syren är 28 000. Enligt FN riskerar också 5 miljoner människor i Syrien att drabbas av hemlöshet som en följd.

– Syrien var väldigt utsatt redan innan detta med brister i infrastrukturen. Det är också svårt att få in pengar i landet på grund av sanktioner. Men eftersom vi var här sedan tidigare har vi upparbetade vägar för det, säger Johanna Lönn.

Att ge psykologiskt stöd till drabbade kommer vara en viktig del i volontärernas arbete.

– Vi vet att det här är något vi kommer behöva fortsätta jobba med under en lång tid framöver. Det här är ett trauma som kommer behöva bearbetas en lång tid.