GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kamp om glaskulor när Gambia väljer president

Vilken politiker får din glaskula?
Den frågan ställs gambierna inför under presidentvalet på lördagen. Det ovanliga röstningsförfarandet med glaskulor i stället för valsedlar anses vara pålitligt. Ändå är det sannolikt sista gången gambierna röstar på detta unika vis.
Gambia • Publicerad 4 december 2021
Vallokalsarbetare ställer upp valurnor för kulorna i en vallokal i en moské i Serrekunda, Gambia.
Vallokalsarbetare ställer upp valurnor för kulorna i en vallokal i en moské i Serrekunda, Gambia.Foto: Leo Correa
Efter de gambiska valen räknas rösterna genom de här speciella brickorna. Arkivbild.
Efter de gambiska valen räknas rösterna genom de här speciella brickorna. Arkivbild.Foto: Jerome Delay/AP/TT
När väljarna ska rösta släpper de sin glaskula i de färgglada rösttunnorna. Arkivbild.
När väljarna ska rösta släpper de sin glaskula i de färgglada rösttunnorna. Arkivbild.Foto: Jerome Delay/AP/TT

Det är dags för val i Gambia. Färgglada tunnor med de olika partiernas färger och med bilder på presidentkandidaterna står uppradade och redo i bås över hela landet.

På sedvanligt vis får väljarna först identifiera sig med sitt röstkort och ID-handling – och tilldelas därefter varsin glaskula. Sedan får en och en gå in i båset och släppa sin kula i den tunna som tillhör den kandidat man vill rösta på.

En klocka ringer när kulan släpps ner genom pipan till tunnan. På så sätt kan valförrättarna kontrollera att ingen röstar mer än en gång.

Säkert system

När röstningen är avslutad töms tunnorna ut på brickor med urgröpningar i glaskulornas storlek, med plats för antingen 200 eller 500 kulor. Det underlättar och snabbar upp rösträkningen.

– Det är väldigt säkert och med den speciella brickan går det väldigt snabbt att räkna, säger Ebrima Ceesay, statsvetare från Birminghams universitet med inriktning på bland annat Gambia – och själv gambier – till TT.

Det unika tillvägagångssättet introducerades 1960 på grund av utbredd analfabetism.

Systemet användes även i det senaste valet 2016, när den nuvarande presidenten Adama Barrow valdes och den tidigare diktatorn Yayha Jammeh tvingades avgå efter 22 år vid makten.

I årets presidentval ställer sex kandidater upp, vilket är fler än i tidigare val.

Den nationella valkommissionen IEC meddelade efter förra valet att glaskulorna skulle bytas ut till valsedlar. Men för att vara på den säkra sidan beslutade man sig för att behålla det gamla systemet ett val till.

Logistiskt svårt

När fler kandidater tillkommer blir systemet med glaskulorna för omständligt, bland annat ur en logistisk synpunkt när man måste ha en tunna per kandidat.

I början av nomineringsprocessen inför detta val var det 22 kandidater som skulle ställa upp – något som beskrivs som ett mardrömsscenario för valförrättarna i tjänst.

– Redan med sex kandidater kan det bli mycket, fast hanterbart, med alla tunnor. Men med 15–20 kandidater blir det problematiskt, säger Ebrima Ceesay.

Enligt honom blir detta presidentvalet det sista som genomförs med glaskulor, när demokratin i landet utvecklas.

– Fler intresserar sig för politiken och majoriteten som röstar är unga. Vi får fler demokratiska plattformar och organisationer och fler vill starta politiska partier. Så nästa val kommer man kanske att ha 30 kandidater – och då kommer det här systemet inte att fungera, säger Ebrima Ceesay.

Fakta: Minsta staten på kontinenten

Västafrikanska Gambia är den minsta staten på kontinenten sett till ytan, och är ungefär lika stort som Skåne. Förutom en kustremsa mot Atlanten är landet helt omslutet av Senegal.

Nästan hälften av befolkningen lever kvar i fattigdom men de senaste åren har vissa framsteg gjorts och nio av tio gambier har numera tillgång till rent vatten. Den förväntade livslängden har ökat till 62 år (2019).

1965 blev Gambia självständigt från britterna och landets förste ledare blev Dawda Jawara. I en militärkupp 1994 störtades Jawara och därefter styrdes Gambia av kuppledaren Yahya Jammeh i 22 år.

Flerpartidemokrati och civilt styre återinfördes men Jammeh var en hårdför och auktoritär president och anklagades bland annat för blodiga övergrepp mot oppositionella och journalister.

I presidentvalet 2016 fick Jammeh se sig besegrad av Adama Barrow, en dittills anonym kassör i oppositionspartiet UDP.

Källa: Landguiden/UI

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.