HRW: Fakta kan nå fram till ryssarna och Putin

Human Rights Watch finns på plats i det svårt krigsdrabbade Ukraina, där våld som strider mot krigets lagar har rapporterats. Organisationen samlar information och analyserar händelser för att löpande kunna presentera fakta.

– Vi vet väldigt mycket av det som händer i realtid. Vårt mål är att informera det internationella samfundet, vi berättar för regeringar och tillhandahåller bevis till potentiella åklagare, säger HRW-chefen Kenneth Roth på besök i Sverige.

Men organisationen vill också nå det ryska folket. Tanken är att sprida information om vad som egentligen händer i Ukraina så att press på hemmaplan kan få den ryske ledaren Vladimir Putin att sluta bomba.

I fredags gjorde dock det ryska styret processen kort med sammanlagt 15 frivilligorganisationer och tankesmedjor med kontor i Ryssland. Samtliga förklarades icke önskvärda i landet längre, bland dessa HRW. Motiveringen var att antingen organisationerna utgjorde ett "hot mot den nationella säkerheten" eller att de hade "överträtt gällande rysk lagstiftning".

Men att information ändå har nått fram, det har märkts genom att demonstrationerna mot kriget fortsatt i Ryssland, säger Kenneth Roth. Han tror att Putin är rädd för att folket ska starta en revolution.

– Det har varit hans paranoia i flera år. Han är rädd för att människor ska gå ihop och störta den enväldige ledaren. Så jag tror att Putins största bekymmer är att hålla det ryska folket tyst och försöka se till att de inte får information. Och det är just därför det är så viktigt för oss att nå det ryska folket.

Och det finns belägg för att information kommer fram till ryssarna, framför allt via VPN-lösningar som kan kringgå censur. Dessutom fungerar appen Telegram och Youtube fortfarande, och många ryssar talar i telefon med personer både i Ukraina och i väst.

För att hjälpa de civila i Ukraina är det tre saker som bör prioriteras just nu, enligt Kenneth Roth. Det första är att pressa Putin att sluta bomba, det andra är att de människor som behöver ska kunna få humanitär hjälp. Det tredje är att människor som väljer att fly ska få fly.

– Sedan kommer kriget vid någon tidpunkt att ta slut, och då kommer ett stort behov av att bygga upp Ukraina igen och det kommer att kräva enorm hjälp.

Förutom intervjuer med vittnen på plats utreder HRW även på andra sätt vad som händer i Ukraina. Bland annat kan organisationen verifiera och analysera filmer och bilder som folk lägger upp på sociala medier. Dessutom har organisationen ett samarbete med ett satellitföretag som fotograferar världen varje dag.

– Så vi kan gå tillbaka i tiden och se vad som hände där i går eller i förrgår, säger Kenneth Roth, och tar teatern i Mariupol som bombades i mitten av mars som exempel.

Där visade satellitbilder att ordet "barn" åtminstone ett par dagar före attacken hade stått skrivet utanför teatern där hundratals tagit skydd undan striderna. Ändå attackerades byggnaden. Omkring 300 människor kan enligt ukrainska myndigheter ha dödats i attacken, men siffrorna är som alltid mycket osäkra.

Men HRW kritiserar inte bara Ryssland i kriget, utan även ukrainska myndigheter som har spridit filmklipp med tillfångatagna ryska soldater via sociala medier. Framför allt handlar det om klipp där de ryska soldaterna skräms eller förödmjukas. Det bryter mot Genèvekonventionerna som syftar till att säkerställa att tillfångatagna soldater behandlas värdigt, oavsett vem de strider för. I tredje Genèvekonventionen står det att man inte får göra en krigsfånge till en kuriositet för allmänheten.

– Och det är det de här filmerna gör. Det här är viktigt för fångens värdighet och det är också viktigt för deras säkerhet, för så småningom kommer de att åka hem, och det är antagligen även viktigt för deras familjers säkerhet i dag, säger Kenneth Roth, och poängterar att HRW alltid rapporterar om samtliga parter i ett krig.

– Vi väljer aldrig sida, vi bedömer alla enligt Genèvekonventionerna. Alla ska hålla sig till att undvika att skada civila och personer som inte är i strid.

Bilder har också spridits på nätet där personer som bland annat anklagas för plundring utsätts för övergrepp och visas upp i Ukraina. Just de uppgifterna har HRW inte utrett, men enligt Ken Roth ligger det i farans riktning. Detta eftersom det finns en stor risk att medborgargarden agerar i krig, speciellt då militären rekryterar patriotiska medborgare som vill slåss för sitt fosterland.

– De har inte fått utbildning och kanske inte vet vad de får och inte får göra. Det är något vi måste vara uppmärksamma på. Vi har sett den typen av övergrepp i många länder där den formella militären anlitar någon typ av lokal milis eller andra personer.

Och att ett krig ska vara helt rent från brott mot mänskliga rättigheter kan vara svårt att uppnå. Men för folket gör det stor skillnad om en regering samvetsgrant försöker följa Genèvekonventionerna eller om de helt ignoreras, säger Kenneth Roth.

– Att det perfekta är ouppnåeligt betyder inte att vi ska låta bli att arbeta för att konventionerna ska följas bättre, och det är det vi gör.