Hit kommer flest flyktingar per capita i EU

En halvtimme söder om Nicosia reser sig stängsel ur marken. På andra sidan finns rader av baracker – hem åt hundratals människor som flytt till Cypern. På den öppna mottagningsenheten i Kofinou bor flyktingar och migranter i väntan på asylbesked. 23-årige Clinton Yebga från Kamerun har varit här i tre månader.

– Det är ganska plågsamt faktiskt, dålig mat och undermåliga toaletter, säger han till TT.

– Vi kan bo utanför lägret, men samhället är inte så välkomnande. Det är nästan omöjligt att hitta boende och jobb, vilket gör det svårt att förbättra vår situation. Jag är bara kvar här för att jag inte har något alternativ.

I takt med att Europa har stängt sina gränser har fler migranter kommit till Cypern. Ön är den EU-medlem som ligger närmast Mellanöstern och cyniska människosmugglare säljer in det som ett billigare alternativ än andra Medelhavsländer.

Förra året kom tre gånger så många migranter till Cypern än året innan. Jämfört med länder som Grekland eller Italien är antalet lågt. Men faktum är att Cypern tar emot flest asylansökningar av alla EU-länder i förhållande till sin befolkning. Förra året, till och med november, ansökte 11 975 människor om asyl enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

– I nuläget tar det tre till fem år att få ett slutligt svar, säger Emilia Strovolidou på UNHCR:s Cypernkontor.

Migranterna hamnar ofta i kläm på grund av den komplexa situation som råder på ön. Sedan 1974 är den delad i en nordlig turkcypriotisk del – som bara erkänns av Turkiet – och i en grekcypriotisk stat som företräder Cypern i EU.

– Öns delning gör det väldigt svårt att hantera flyktingkrisen. De båda sidorna varken kommunicerar eller samarbetar med varandra, säger Zenonas Tziarras, forskare vid Prio Cyprus Centre i Nicosia.

– Statliga institutioner är pressade. Situationen överbelastar systemet och det allvarligaste är att det får negativa konsekvenser för migranternas förutsättningar och hälsa.

Många som flyr till ön anländer till den norra turkcypriotiska delen för att sedan ta sig över gränsen, den FN-patrullerade så kallade gröna linjen, till den grekcypriotiska staten för att söka asyl. De båda regeringarna vägrar att erkänna varandra, varför Turkiet inte heller tillämpar sitt flyktingavtal med EU här.

Norra Cypern saknar asylsystem och integrationsmöjligheter, men Clinton Yebga hade ingen aning om öns konfliktfyllda historia när han landade där i november. Han säger att han förföljdes i Kamerun på grund av sitt jobb som journalist och mellanlandade i Istanbul innan han reste till den turkcypriotiska delen av ön på studentvisum.

– Först då fick jag veta att Cypern är delat. Jag betalade smugglare 250 euro (2 600 kronor) för att ta mig söderut över gränsen för att kunna söka asyl. Det var min enda utväg och jag var väldigt nervös för att åka fast.

Grekcyprioterna anklagar Turkiet för att låta migranter flyga in till norra Cypern utan större kontroll. Regeringen i Nicosia har sedan ett par månader tillbaka förstärkt säkerheten vid den gröna linjen och aviserat hårdare tag mot framför allt ekonomiska migranter.

– Den offentliga debatten har blivit allt mer polariserad, med populism och rasism på ena sidan och humanitära argument och rättighetsgrupper på den andra, säger Tziarras.

– Debatten har blossat upp igen över de nya migrationsåtgärderna. Många tycker att de är populistiska och överdrivna, anser han.