Annons

Hade kronisk ryggont – hjälptes av ny metod

Med fokus på ändrade vanor och ett nytt sätt att förhålla sig till sin smärta blev personer med långvarig ryggsmärta bättre. Effekten höll i sig i minst 12 månader, enligt en studie.
Hälsa • Publicerad 12 maj 2023
Att angripa långvarig ryggsmärta genom att ändra beteenden var lyckat enligt en australiensisk studie. Arkivbild.
Att angripa långvarig ryggsmärta genom att ändra beteenden var lyckat enligt en australiensisk studie. Arkivbild.Foto: Christine Olsson/TT

Smärta i ländryggen är vanligt, omkring 80 procent uppskattas få det någon gång under livet. För vissa är den kortvarig och hanterbar men för andra innebär smärtan stort lidande och begränsningar.

– Det börjar ofta med att man undviker vissa rörelser och aktiviteter som gör ont vilket kan leda till en ond cirkel där man blir mer och mer rädd att använda kroppen och göra vissa saker, säger Eva Skillgate, naprapat och professor vid Sophiahemmet Högskola.

Fokus på individen

Annons

På senare år har det kommit alltmer stöd för att en personcentrerad behandling vid långvarig ryggsmärta kan hjälpa. En behandling där man fokuserar på att lära patienten att bättre förstå varför de har ont och stötta dem i hur de bättre kan hantera sin smärta med både träning och livsstilsförändringar.

– Jag tror att många fysioterapeuter försöker att arbeta så men ett problem är att tiden inte alltid räcker till. Det är synd eftersom många med kronisk ryggsmärta snurrar i vården och kostar samhället massa pengar och innebär ett stort lidande för patienten, säger Eva Rasmussen Barr, fysioterapeut och forskare vid Karolinska institutet inom ryggsmärta.

I en färsk australisk studie, publicerad i tidskriften Lancet, lottades 500 deltagare som alla haft ländryggssmärta i mer än tre månader till en av tre grupper. Grupp ett fick söka traditionell behandling vilket kunde innebära besök hos fysioterapeut, kiropraktor, läkemedel eller kirurgi.

De båda andra grupperna fick vid tolv tillfällen träffa en fysioterapeut som specialutbildats i cognitive functional therapy (CFT) – beteendemedicin. I den behandlingen fick patienterna berätta om sin smärta och sina besvär och hur de påverkade dem. De identifierade rörelser eller aktiviteter som patienten undvek av rädsla för att få ont.

Utmana rädslan

Patienterna uppmanades också utmana rädslan och försöka hitta sätt att leva utan att begränsa sig fysiskt och socialt. Deltagarna fick också bära sensorer som registrerade deras rörelsemönster. Den ena gruppen fick dessutom återkoppling från sensorerna och för att se om vissa rörelser och smärtupplevelser hängde ihop.

Efter 13 veckor mådde personerna i CFT-grupperna betydligt bättre än de som lottats till standardvård. 60 procent av de som fått CFT uppgav att deras aktivitetsbegränsningar minskat jämfört med 19 procent i standardgruppen. De som fått CFT upplevde också mindre smärta än övriga. Däremot spelade inte återkopplingen från rörelsesensorn någon roll för resultatet.

Fysiskt och psykiskt

– Studien, som är väldigt välgjord, visar på vikten av att primärvården tar ett helhetsgrepp om patienterna. Det sociala, det psykiska och fysiska hänger ihop, inte minst vid långvarig smärta, säger Eva Skillgate, som själv har mött många patienter med funktionsnedsättande ryggsmärta.

– Det är viktigt att våga tro på att ryggen håller och försöka vara fortsatt aktiv – fysiskt, socialt och genom arbete.

Förbättringarna som patienterna upplevde kvarstod dessutom efter ett år.

– Det är väldigt ovanligt med så långvariga effekter av behandling för den här patientgruppen, säger Eva Skillgate.

Annons

– Det visar på vikten av att patienten känner sig lyssnad på och att den får en individuell plan med bra coachning. Många hamnar i en spiral av läkemedel och utredningar.

Fakta: Om studien

500 personer över 18 år boende i Australien ingick i studien. De lottades till att antingen få standardvård eller till cognitive functional therapy, CFT. Snittåldern var 47 år och 60 procent var kvinnor.

Under 12 veckor fick CFT-gruppen träffa en specialutbildad fysioterapeut vid sju tillfällen under 12 veckor. Alla fick också en sensor fäst på kroppen som registrerade deras rörelser. Hälften av deltagarna i CFT-gruppen fick dessutom återkoppling från rörelsesensorn.

CFT-patienterna fick berätta om sin smärta och sina besvär och hur de påverkade dem och även hur de hade det i livet i övrigt med jobb, relationer, kost och fysisk aktivitet. Tillsammans identifierade fysioterapeuter och patienter om det fanns vissa rörelser eller saker som patienten undvek av rädsla för att få ont.

I behandlingen ingick att patienterna skulle utmana rädslan och försöka hitta sätt att leva utan att begränsa sig.

Efter 12 veckor uppvisade de som fått CFT-behandling bättre resultat vad gäller smärta och mindre undvikande beteenden vad gäller rörelse. De var också mer nöjda med behandlingen än gruppen som fått standardvård.

De positiva resultaten kvarstod i hög grad efter ett år. Behandlingen var enligt forskarnas beräkningar också kostnadseffektiv jämfört med standardvård, bland annat genom färre sjukskrivningar.

Källa: The Lancet

TT
Så här jobbar Barometern Oskarshamns-Tidningen med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons