Grundlagsändring kritiseras som demokratihot
Passerar lagändringen riksdagen kan det få stora följder för den journalistiska granskningen av Sveriges deltagande i internationella samarbeten som Nato, EU och FN, enligt debattörerna.
"Lagförslaget handlar om utlandsspioneri, men riskerar att få en återhållande effekt på visselblåsare och andra viktiga källor för granskande journalister. Journalisterna själva och medierna de arbetar för skulle också kunna känna sig tvingade att välja att inte publicera viktig information för allmänheten", skriver bland andra publicistklubbens ordförande Robert Aschberg, Sveriges Radios vd Cilla Benkö och SVT:s vd Hanna Stjärne i DN.
Inte längre skyddas
Lagändringens syfte är att skydda hemliga uppgifter inom Sveriges internationella samarbeten. Men i praktiken riskerar exempelvis uppgiftslämnare till media att inte längre skyddas av anskaffar- och meddelarfriheten, skriver medieföreträdarna.
"Om lagändringen nästa vecka röstas igenom en andra gång skulle det allvarligt begränsa yttrandefriheten. Då införs ett nytt yttrandefrihetsbrott inom ett område där insynen är som viktigast, vid internationella insatser av Sverige."
Skjuta upp omröstning
De vädjar nu till riksdagens konstitutionsutskott att skjuta upp den planerade omröstningen i riksdagen den 16 november.
"När propositionen lades fram till den tidigare riksdagen i april hade Sverige ännu inte sökt medlemskap i Nato. Bara det torde vara en anledning att låta ledamöterna få ytterligare tid att tänka över konsekvenserna av ett eventuellt godkännande av lagen", skriver debattörerna.
En ändring av grundlagen måste godkännas av två riksdagar med val emellan. I april röstade alla partier utom Liberalerna och Vänsterpartiet för förslaget.
